Den här texten publicerades ursprungligen i Dagens ETC.

Visst kan vi skapa klimatklok energi utanför elnäten. Orsaken är några nygamla tekniker. Men varför ska vi? Förra veckans ledare berättade om det absurda i att elnätsbolagen nu kan fakturera i fasta kostnader till såna ohemula priser att den som sätter upp en solanläggning som är större än sin konsumtion, kommer få se nästan hela den ekonomiska vinsten gå till elnätsbolag som Eon, Vattenfall, Ellevio men även de kommunala bolagen. Sjunker elpriset får man betala för glädjen att exportera klimatklok solel.

Det här beror på att nätbolagen är monopol och de drivs med vinstmaximering som enda mål. Minskar vinsten genom lägre priser, hotar de minska investeringarna i det elnät som alla är beroende av. Men lustigt nog ökar inte investeringarna när vinsterna ökar. Eon har flyttat 14,4 miljarder kronor i vinst som svenska nätanslutna skapat under fyra år till den tyska ägarkoncernen. Man har inte löst elnätsproblemen bolaget har i södra Sverige. Tvärtom, det enda som hänt är att Eon ökat anslutningstider för solparker och annan småskalig produktion från några månader till två-tre år och ökat priserna för alla sina tjänster. (En transformator som 2020 kostade en miljon vill bolaget idag ha åtta miljoner för att sätta upp.)

Privata monopol är extremt svåra för politiken att resonera med eftersom de de facto har utpressningsmakt. Bråkar politiken blir det broms från bolagen.

Nätbolagen har genom årtiondena fått igenom en prissättning som innebär att de små användarna betalar en orimligt stor del av de samlade nätkostnaderna. En lägenhet betalar mer i proportion till sin användning än en storförbrukare. Men nu hotas affärsmodellerna.

Nätbolagen försvarar sig mot den förnybara energirevolutionen på flera sätt. Man höjer de fasta avgifterna eftersom de vet att de små användarna, som är flest till antalet, i allt större utsträckning kan göra sin el själva. När vi snart har miljoner små solcellsanläggningar i Sverige minskar elnätsbolagens intäkter då småkonsumenter köper mindre el. Inkomsten från den rörliga överföringstaxan alla betalar är då hotad, nätbolagen svarar med högre fasta avgifter och – nu blir det lite tekniskt – man inför en ny effekttaxa som gör att små kunder får betala en månads avgift baserad på den enda timme då man haft hög konsumtion. Hur mycket man än sparar de andra timmarna.

Min tro är att politiken inte kommer skydda den vanliga konsumenten mot de här jättarna eftersom staten och kommunerna är beroende av ett elnät som servar produktionen i första hand. 

Nätkostnaden flyttas historiskt till löntagarna, inte till företagen. Men nu lever vi i en förändrande, rentav revolutionär, omställningstid. Makten över energi flyttas allt närmare de som använder den och för att mota elnätsjättarna behöver vi bara använda denna makt och visa alternativ.

Därför lägger jag ut en enkel tipsguide för hur du som elkund kan minska dina nätkostnader i dagens system. Det är en första försvarslinje.

Men framtiden kommer vara mycket mer spännande.

Energigemenskaper som faktiskt inte behöver nätföretagen alls utan helt självständigt gör sin energi. Ju fler som ingår i gemenskapen, desto billigare blir det.

För att visa det här på riktigt startar vi nu ett projekt där vi bygger en liten by med fem torp som blir helt självständiga, Det kallas ”off grid” på elspråket. Det här har man kunnat göra länge, men det har varit orimligt dyrt och dessutom inneburit en hel del vedeldning eller liknande vilket ju inte är så klimatklokt. Vår energigemenskap är därför helt baserad på el.

Principen är den här.

Våra hus fyller taken med solceller. Varje hus kommer göra tre-fyra gånger sin elkonsumtion. Vi lägger till extra solcellsstaket och andra mindre anläggningar för ännu mer el.

Husen värms av värmepumpar som gör både varmvatten och varm luft. Eftersom vi bara bygger passivhus är värmeanvändningen mycket låg.

Varje hus äger sedan en elbil som lagrar solel men som på kvällar och dåliga soldagar exporterar el till husen. Det finns redan idag bilar som kan göra det till husen (bland andra Kia) men det kommer allt fler snabbt. Att koppla en elbil till det stora elnätet kommer dock dröja då nätägarna inte vill hjälpa den tekniken framåt idag, de förlorar intäkter.

För att förstå det revolutionerande i detta gäller det att räkna lite. Våra torp kommer göra av med cirka tolv kWh per dygn. En ny elbil har 70 kWh i sig (minst) och kan teoretiskt försörja ett passivhus i fem dygn. För att underlätta lagring har varje hus också ett fast batterilager på 20 kWh som reserv men också som något som flyttar dagens solel till natten. Det blir alltså solel dygnet runt i husen.

Bygger man flera hem på gemensam tomt kan man koppla ihop dem. Då hjälper husen varandra, när någon har högre konsumtion kommer solel, eller el från elbilen, från grannarna.

Om man dessutom borrar ett riktigt djupt hål tillsammans (900 meter) kan man ta upp geoenergi som åtminstone är 25 grader varm. Men det här behövs bara om man i energigemenskapen kopplar på fler äldre hus som har större energikonsumtion.

Men vad gör man på vintern? 

Vi kommer jobba på två sätt.

Dels sätter vi upp publika ETC el-laddare i närheten, kopplade till elnätet. Där finns reservkraft när husens solceller får svårt att leverera. (Ja, självklart får laddarna sin mesta el från solen de med.)

Samtidigt kommer ju solcellerna sommartid ge många gånger mer el än husen behöver. En del kan man då exportera via elbilarna till våra laddare.

Men fem torp som producerar 75 000 kWh och bara använder 25 000 kWh ger mycket sommarel som kan lagras i till exempel vätgas eller ammoniak. Då har energigemenskapen utmärkt reservel men även extra inkomst via försäljning av ammoniak till andra.

Det här projektet startar vi nu. VI förhandlar med kommuner om lämplig mark. Allt finansieras som vanligt via crowdfunding till ETC Sol (som äger och driftar energisystemet). Kostnaden för hus plus energisystem är ungefär 25 miljoner kronor. Det här blir en miniby för 15-20 personer, det löser inte bostadskrisen men det visar en annan väg för energirevolutionen och klimatarbetet.

Ekonomiskt då? Som alltid gäller det att räkna långsiktigt och utan vinstmaximering. Genom att inte koppla sig till nätet kommer fem hus spara cirka 75 000 kr per år. På tio år har det betalat alla solceller, efter ytterligare några år är även batterierna betalda. Räknar vi även med att nästan ingen el köps utifrån blir energigemenskapen den billigaste elen i Sverige.

Och kan vi, då kan ju även andra göra samma sak.