För tio år sedan var elvägar en given lösning för att bromsa trafikens koldioxidutsläpp. Det handlade bara om att testa fram den bästa tekniken. Idag är bilden en annan. Batterier har tagit enorma språng framåt och kombon vätgas och bränsleceller ses som lämplig för långväga, tung trafik.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC. 

För inte många år sedan skrattade många åt tanken på att köra en långtradare från Malmö till Stockholm på batterier. Batterierna skulle bli alltför dyra och tunga, sade man, och därför behövdes elvägar. Elvägar gör det möjligt att kraftigt reducera batterimängden eftersom batterierna kan laddas under körning.

Idag väger batterier fortfarande cirka 20 gånger mer än dieselbränsle på motsvarande sträcka men det avgörande är att batteriernas pris har sjunkit drastiskt. En följd har blivit att Volvo Lastvagnar inte längre tror att elvägar behövs. Företaget satsar i stället på batteri­drift för lokala och regionala transporter medan vätgas och bränsleceller utpekas som alternativet för tunga fordon i långväga trafik. Lastbilsjättens ställningstagande kan visa sig få stor betydelse för elektrifieringen av vägtrafiken.

– Elvägar kräver stora statliga investeringar i infrastruktur och att detta samtidigt sker på europeisk nivå för att internationella vägtransporter ska fungera. Alla intressenter måste gå åt samma håll. Det blir svårare nu. Andra stora lastbilstillverkare som Scania och Daimler påverkas av Volvos beslut, osäkerhet skapas vilket ger impulser till hela elektrifieringsbranschen, säger Anders Nordelöf, Chalmersforskare inom livscykelanalys på elektromobilitet.

– Då blir det mer attraktivt att satsa på infrastruktur för batteri­laddning samt för vätgas och bränsleceller. Båda kan byggas upp steg för steg med många olika finansiärer.

Text: Lars Edling

Läs hela artikeln i Dagens ETC.