Under perioden januari–augusti 2024 har den svenska solbranschen installerat 30 900 nya anläggningar, rapporterar Svensk Solenergi. Det är nära 60 procent färre än samma period 2023 (75 700 st).
Hitintills har svenska elnätsföretag anslutit omkring 600 MW solel under 2024 enligt Svensk Solenergis uppskattningar. Det är 56 procent mindre än samma period 2023. Jämfört med samma period 2022 är det en ökning av ny installerad effekt med 28 procent.

Tydligast nedgång hos små anläggningar

Anledningen till att effekten har minskat mindre än antalet nya anläggningar är för att nedgången är tydligast för små anläggningar. Den installerade effekten hos små anläggningar (<20 kW) som anslutits under januari–augusti 2024 är 63 procent samt 9 procent lägre än under samma period 2023 respektive 2022. För anläggningar i intervallet 20–1 000 kW är motsvarande siffror 28 procent lägre än 2023 samt 56 procent högre än 2022.

För helåret ser Sverige ut att nå knappt 1 GW ny nätansluten effekt. Det är omkring 40 procent mindre än samma period i fjol, men 25 procent mer än samma period 2022. Notera att det är den nätanslutna effekten, den installerade paneleffekten är högre.
Vid årets slut kommer alltså – om den prognosen håller – 20 procent av den installerade effekten solel i Sverige ha installerats under 2024.
Den totala installerade effekten solel ökar alltså med 25 procent i år om prognosen håller. Förra året ökade den med 67 procent.

Riktar tre krav till regeringen

Svensk Solenergi har skickat brev till energi- och näringsminister Ebba Busch om hur regeringens förslag i höstbudgeten påverkar en redan hårt ansatt bransch.
Den småskaliga solkraften, som installeras på villatak, garage och ladugårdar runt om i landet, hotas enligt Svensk Solenergi av flera faktorer som tillsammans riskerar att försvaga branschen och fördröja den gröna omställningen i Sverige.

Svensk Solenergi föreslår därför tre åtgärder för regeringen:

1. Besluta om en nedtrappning av skatteavdraget om 60 öre/kWh för mikroproducenter så att den första sänkningen om 5 öre sker 2026 till 55 öre och att därefter sänkningen sker med ytterligare 5 öre per år till avdraget når 0 öre per kWh år 2038. Då hinner småhusägarna göra de nödvändiga kalkylerna för batteri och dynamisk nedreglering av effekten i överbelastade nät.
2. Harmonisera skatteavdraget för installation av grön teknik. Batterier och elbilsladdare är berättigade 50 procent i skatteavdrag, medan solceller endast får 20 procent. Ett enhetligt grönt avdrag på 30 procent för alla tekniker skulle skapa rättvisa förutsättningar och undvika dagens gråzoner, där oseriösa företag utnyttjar systemet genom att placera kostnaden för systemets delar där det ger mest avdrag.
3. Se över anslutningsavgifterna som drabbar små elproducenter. Elnätsföretag slarvar med att utreda billiga flexibilitetslösningar innan de börjar räkna på nätförstärkningar, trots att flexibilitet ofta är betydligt billigare. Tillsynen av intäktsregleringen måste skärpas här så att inte solelproducenterna får ta onödiga kostnader.