Höga inmatningsavgifter gör att många solcellsägare producerar mindre grön el än de skulle vilja. Nu föreslår Energimarknadsinspektionen att avgiften skrotas för mikroproducenter av el. ”Utan avgiften skulle vi kunna leverera 8 000 kilowattimmar ren el till andra som inte har samma möjlighet som oss att ha egna solceller”, säger solcellsägaren Tommy Yvede

Tommy Yvede på Gotland har installerat två rader monokristallina solcellspaneler på sitt ladugårdstak, i fint söderläge. Under drygt tre år har anläggningen producerat totalt 34,8 MWh (34 800 kilowattimmar) till familjen. På taket finns plats för ytterligare en rad med solpaneler, men det har hittills inte varit aktuellt.

– Med en rad till överskrider vi vår årskonsumtion, vilket vi i så fall blir straffade för av nätbolaget med inmatningsavgift. Utan avgiften skulle vi kunna leverera 8 000 kilowattimmar ren el till andra som inte har samma möjlighet som oss att ha egna solceller, säger han.

Oönskade effekter

Nu föreslår Energimarknadsinspektionen i den nya rapporten ”Översyn av regelverket för nätavgifter för mindre produktionsanläggningar” att inmatningsavgiften ska skrotas. Avgiften gör att det många gånger inte lönar sig för småhusägare att producera mer el än det egna hushållet förbrukar. Tvärtom kan reglerna ge oönskade effekter enligt Mattias Önnegren, analytiker på Energimarknadsinspektionen.

– Det kan göra att producenten minskar sin produktion eller ökar sin egen elkonsumtion, bara för att slippa avgiften till nätägaren, säger han.

Det räcker att solcellsägaren producerar en enda kilowattimme utöver det egna behovet för att nätbolag ska ha rätt att begära inmatningsavgift.

Hur stora inmatningsavgifter det kan handla om varierar.

– Avgiften kan landa på mellan 2000 och 5000 kronor per år, uppskattar Mattias Önnegren.

Många nätbolag menar att de har kostnader för inmatningen och därför är tvungna att ta ut en avgift.

Men det stämmer inte enligt Energimarknadsinspektionen.

– Nätföretagen har ansvar för mätning och rapportering. De kostnaderna har de oavsett om solcellsägaren producerar för eget behov eller några kilowattimmar för mycket, säger Mattias Önnegren.

Det är istället var i landet och när på dygnet och året elen produceras som påverkar elnätsbolagens kostnader, framhåller han.

På regeringens bord

Rapporten har överlämnats till regeringen, som ännu inte hunnit ta ställning till förslaget.

– Vi är medvetna om de hinder som finns för mikroproducenterna att leverera sin el till nätet, och vi har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att föreslå hur de ska kunna lösas. Rapporten har precis inkommit och vi ska nu analysera hur vi ska kunna ta frågan vidare, säger energiminister Anders Ygeman (S) i en skriftlig kommentar.

Energimarknadsinspektionen föreslår att en lagändring som gör att småproducenter av egen el slipper inmatningsavgiften träder i kraft 1 januari 2023. Nu hänger det på lagstiftarna.

– Att straffa de som gör mer klimatnytta genom att nätägaren tar avgift om man gör mer el än man behöver från solcellerna, är naturligtvis vanvett. Det har bara gjort att människor satt upp för små anläggningar av oro, säger Johan Ehrenberg, grundare av elhandelsbolaget ETC el.

– Ygeman har nu chansen att börja städa bort de regler som hindrar solceller i Sverige. Gör han inte det är det bara för att skydda de stora bolagen.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC.