Branschorganisationen Svensk Solenergi är mycket positiva till att landsbygdsminister Peter Kullgren gett Jordbruksverket detta viktiga uppdrag.
Myndigheten ska analysera i vilken utsträckning EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) kan användas för att främja att såväl åkermark som betesmark kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller för att stärka biologisk mångfald i samband med att marken används för solelproduktion. Myndigheten ska även analysera för- och nackdelar med olika typer av åtgärder inom CAP, inklusive olika typer av ägande. Analysen ska omfatta behovet av att återställa jordbruksmarken om solparken avvecklas. De förslag som Jordbruksverket lämnar ska vara analyserade utifrån ett statsstödsrättsligt perspektiv.
Ser stor potential
Svensk Solenergi blev nyligen kallade till möte med Jordbruksverket för att ge input till utredningen. Där uttryckte de bland annat att potentialen i solenergi är stor för lantbrukare och att elproduktion med hjälp av solpaneler kan bli den ekonomiska hjälp som gör att lantbruket överlever och uppmanade. De uppta: ”Därför är det essentiellt att möjligheten till solelproduktion inte regleras bort.”
Svensk Solenergi ser ingen motsättning mellan att främja biologisk mångfald och solelsproduktion, av den anledningen att korrekt projekterade och anlagda solparker starkt kan bidra till ökad biologisk mångfald, såväl på kort som på lång sikt. Solparker är betydligt snällare mot marken än exploatering som innebär att marken hårdgörs, exempelvis vägar och byggnader.
Hur parken underhålls spelar också stor roll för artrikedomen.
”Extremt lätt att återställa marken”
En av de saker Jordbruksverket ska utreda, är hur återställbar marken är efter en tid som konventionell solpark. Svensk Solenergi vet redan svaret: ”En pålad solpark är extremt lätt att återställa då det i princip bara är att dra upp pålarna från marken när parkens livslängd är slut. Under tiden som solpark har jorden fått vila och återhämta sig från jordbruket.”
Vill se definition på solsambruk
Dessutom är det möjligt att hitta en kompromiss mellan traditionellt jordbruk och solbruk, genom att samtidigt använda jorden för såväl el- som livsmedelsproduktion, så kallat solsambruk (agrivoltaisk anläggning), konstaterar Svensk Solenergi. Organisationen efterlyser en definition av solsambruk, som bör vara så bred som möjligt och ställd som funktionskrav för att gynna teknisk utveckling. Organisationen skriver: ”Ett bra krav är att begränsa hur stor del av den odlingsbara ytan som maximalt får bli obrukbar på grund av installationen, exempelvis 30 procent.”
Svensk Solenergi tillägger att alla solparker, även konventionella, kan ha får som betar mellan panelerna och kommenterar: ”Kanske kan incitament för sådant bete behövas då Sveriges areal för bete måste öka om vi ska bli självförsörjande på kött.”
Kräver jordbruksstöd åt solparker som gynnar lantbruket
Svensk Solenergi uppmanar dessutom regeringen att verka för att solparker kan få stöd inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) – om de utformas på ett för lantbruket fördelaktigt vis. ”Stödet bör i så fall gå till den som brukar marken och regeringen borde ligga på EU för nödvändiga förändringar i stödsystemen.”
