En energigemenskap innebär att man kopplar samman ett närliggande byggnader i ett mindre system där man kan producera, dela, återvinna och till och med lagra energi.
En energigemenskap definieras som en ekonomisk förening som har till ändamål att ge sina medlemmar miljömässiga, ekonomiska eller sociala samhällsfördelar. Syftet är att ge medborgare en större påverkan över sin elförbrukning i energigemenskapen.
En ytterligare fördel är att när flera hushåll delar på en säkring om 80 ampere sjunker elnätskostnaden per hushåll dramatiskt.

Flera nya förslag

Regeringen gav i februari Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur energigemenskaper kan främjas. Energimyndigheten har nu publicerat sin slutrapport. I den föreslår myndigheten bland annat att:
• Energigemenskaper ska införas som organisationsform i svensk lag.
• Energimarknadsinspektionen ska undersöka hur nättariffer kan anpassas för att belöna energigemenskapers bidrag till elsystemet.
• Insatser för kunskapshöjning och vägledning ska genomföras, bland annat genom att definiera olika godkända typer av energigemenskaper.

Balanserar elsystemet

Energigemenskaper infördes 2018 i europeisk lagstiftning för att möjliggöra för ännu fler att engagera sig. Energimyndigheten konstaterar i sin rapport att bostäder och andra fastigheter står i centrum för en stor del av energigemenskapernas utveckling där ny elproduktion kan ske på eller i anslutning till fastigheterna – som också har goda förutsättningar för att balansera både el- och energisystemet.
– Intresset för energigemenskaper är stort och allt fler engagerar sig i det nya energisamhället. Som ett exempel så investerade privatpersoner 20 miljarder kronor i solelsproduktion och stationära batterier förra året. I och med att antalet elbilar ökat kraftigt så kan också våra bostäder bli de nya bensinmackarna, säger Johanna Mossberg, avdelningschef på Energimyndigheten och ansvarig chef för uppdraget.

Varför inte skattelättnader?

Svensk Solenergi välkomnar förslaget om att låta Energimarknadsinspektionen undersöka hur nättarifferna kan anpassas. Men organisationen uppmanar också regeringen att gå ett steg längre och ge skattelättnader för el som kollektivt egenanvänds genom virtuell delning inom en energigemenskap.
Hur mycket energiskatten och elnätsavgiften bör sänkas i en energigemenskap kan enligt Svensk solenergi bero på hur lokal den är. Exempelvis menar organisationen att elnätsavgiften helt bör undantas för el som delas virtuellt inom en byggnad, och därmed aldrig lämnar byggnadens egna elnät, likt regler i Finland och Norge.

Svensk solenergi konstaterar att erfarenheter från pågående projekt visar att det är utmanande att starta energigemenskaper på grund av komplexa regelverk och menar därför att det är positivt att Energimyndigheten kommer med flera förslag för ökad kunskapsspridning och vägledning.