Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC.
Den finska kärnreaktorn Olkiluoto 3 har blivit en symbol för misslyckade satsningar på ny kärnkraft. Reaktorn skulle ha dragit igång 2009, men bygget har kantats av problem och spruckna förhoppningar. Så sent som den 11 oktober skrev branschtidningen Energinyheter:
”Från kärnkraftverket i Olkiluoto 3 kommer numera bara goda nyheter”, och Veli-Pekka Nurmi, säkerhetsdirektör på bolaget Industrins kraft som driver reaktorn, skrev i ett glädjesprudlande inlägg på Twitter:
”Detta har vi väntat på i 20 år och en lång rad proffs har jobbat för att nå hit: Alla Olkilutos tre produktionsenheter, inklusive reaktor 3, producerar el för full effekt.”
Inställt firande
Men bara en vecka senare fick firandet ställas in. Igen. Då upptäcktes skador på vattenpumparna i turbinhallen. Sedan dess står reaktorn stilla. Det är bara senaste avbrottet i en lång rad sedan reaktorn i december i fjol fick klartecken att dra igång kärnreaktionen i härden.
Nu har det senast satta startdatumet för ordinarie elproduktion – den 27 december 2022 – fått ställas in.
– Olkiluoto 3 har haft drygt tjugo planerade startdatum. Men sedan ett par veckor är reaktorn inte ens planerbar. Man har inte offentliggjort något startdatum alls efter de senaste problemen med sprickor på pumparna, säger Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers.
Bygger vindkraft
Olkiluto 3 är till skillnad från systerreaktorerna Olkiluoto 1 och 2, av typen EPR, en europeisk tryckvattenreaktor.
– Ambitionen med denna serie av likadana EPR var att man skulle sänka kostnaderna genom serieproduktion. Men alla reaktorer har blivit försenade och de man har lyckats få igång haft flera olika problem.
Kostnaderna för elen från dessa reaktorer uppskattades ursprungligen till 30 euro (324,50 kronor) per megawattimme.
– Men efter ett decennium av förseningar och problem beskrev den franska riksrevisionen elkostnaden som 110–120 euro (1 190–1 298 kronor) per megawattimme. Det är flera gånger mer än för vindkraft i Sverige, säger Tomas Kåberger, och fortsätter:
– Även Finland har insett detta och de senaste åren byggt så mycket vindkraft att vindkraften även där ibland ger mer el än kärnkraften. Finland har nu lika mycket vindkraft per invånare som Tyskland.
Fransk elkris
Det är inte bara Finland som har problem med kärnkraften. I Frankrike står nästan hälften av de 56 reaktorerna stilla idag till följd av uppskjutet underhåll, sprickor och korrosion. Tvärtemot vad många tror är det de nyare kraftverken som togs i bruk på 1990-talet som har de största säkerhetsproblemen, på grund av sin design med fler och längre rörsektioner.
– Den franska kärnkraftens problem är allvarliga för hela Europa. Just som Ryssland stryper bränsleleveranserna minskas den franska elproduktionen oplanerat med mer än 100 TWh, säger Kåberger.
Därmed gick Frankrike från att vara EU:s största elexportör till att vara en nettoimportör.
– Om Frankrike inte får igång huvuddelen av sina reaktorer innan kylan kommer kan landet få svårt att klara elsystemet utan frånkoppling, säger Tomas Kåberger.
