Många frågor olösta när Kärnavfallsrådet läggs ned

Vid årsskiftet lade regeringen ned Kärnavfallsrådet, som under 30 år granskat hanteringen av kärnavfall i Sverige. Detta sker när frågan om kärnavfall aktualiserats i samband med regeringens planer på nya satsningar.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC.

Kärnavfallsrådets huvuduppgift har varit att ge råd till regeringen i frågor om kärnavfall, slutförvaring och avveckling. Som tvärvetenskaplig statlig expertorganisation har rådet samarbetat med olika myndigheter och försökt bidra med ett bredare perspektiv på kärnavfall, enligt Carl-Reinhold Bråkenhielm, Kärnavfallsrådets ordförande i och professor i empirisk livsåskådning vid Uppsala universitet.

– I våra rapporter finns samhällsperspektivet presenterat. Det ger en annan vinkel på frågan än den tekniska och naturvetenskapliga. När rådet läggs ned blir de etiska frågor som hör till vår uppgift att belysa hemlösa.

Mindre insyn

Kärnavfallsrådet har även ägnat sig åt omvärldsbevakning och skrivit rapporter om andra länders planer på slutförvar. Det innebär att en större allmänhet fått veta hur det ser ut på andra håll i världen, framhåller Carl-Reinhold Bråkenhielm. Även den insynen och kunskapen går nu förlorad, påpekar han.

Det var i somras som den tidigare S-ledda regeringen beslutade att Kärnavfallsrådets direktiv inte skulle förlängas. Uppdraget var tidsbegränsat till den 31 december 2022, men enligt ett tilläggsdirektiv från 2018 kan uppdraget förlängas med fem år i taget.

När Dagens ETC försöker nå de ansvariga inom den S-ledda regeringen för en kommentar om varför direktivet inte förlängdes, hänvisar de till uttalanden som den tidigare klimat-och miljöministern Annika Strandhäll (S) gjorde i Ekot och DN i september.

Enligt den motivering som gavs då handlar avvecklingen av rådet om att regeringen i början av året godkände SKB:s (Svensk Kärnbränslehantering AB) förslag för slutförvar av kärnbränsle.

– Vår ingång är att rådet i och med att vi nu fattat beslut (om slutförvaret, reds anm.) har fyllt sin funktion, sa Strandhäll till Ekot.

”Nya metoder kräver diskussion”

Men Carl-Reinhold Bråkenhielm säger att det finns många frågor kvar.

– Och nu när den nuvarande regeringen vill satsa på nya reaktorer har rådets roll blivit ännu viktigare. Nya metoder, nya platser för kärnbränsle ställer nya frågor som behöver diskuteras, inte minst om avfallet, säger han.

Anna Jonsson

Läs hela artikeln i Dagens ETC.