I ETC nyhetsmagasin listar ledarskribenten Rebecka Bohlin, under rubriken ”Mer kärnkraft är en gåva till angripare som Putin” fyra argument mot kärnkraft – men hävdar att två av dem väger tyngre. Hon skriver:
Ja, det är ett av många argument mot kärnkraft: Den är orimligt dyr.
Men lägg till detta att:
Avfallsfrågan är inte löst.
Säkerhetspolitiskt är kärnkraft det sämsta energislaget.
Den tar oerhört lång tid att bygga.
Att ny kärnkraft kommer att kosta hundratals miljarder är inte i sig ett problem. För visst kan och bör vi satsa hundratals miljarder på energiomställning – men då måste vi satsa på rätt saker.
Att avfallsfrågan inte är löst är visserligen ett tungt vägande argument – men de som invänder att vi hur som helst måste lösa den har en poäng. Det finns redan utbränt kärnbränsle att slutförvara, oavsett om vi bygger ny kärnkraft eller inte.
De tyngsta argumenten mot ny kärnkraft handlar därför om tid och säkerhet.
Nyligen skrev två miljöpartister på SvD Debatt att kriget i Ukraina lär oss att vi borde satsa på sol- och vindkraft i stället för kärnkraft. Det har under kriget visat sig att decentraliserade, förnybara energisystem står sig bäst mot de ryska angreppen. När attacker slår ut elnätet kan solceller på taket vara skillnaden mellan liv och död på sjukhus. Lokala energikällor skyddar sårbara institutioner och människor.
Att attackera solcellsparker har visat sig svårt. De börjar sällan brinna, och om reservmaterial finns kan de repareras på några dagar.
Ställ detta mot det bombade och ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja – som sannolikt inte kommer att kunna tas i drift så länge kriget pågår. Och då nämner jag inte ens de fasansfulla riskerna med att ett kärnkraftverk befinner sig mitt i konflikten.
Det säkerhetspolitiska argumentet väger alltså tungt. Men det gör även tidsargumentet. För klimatutsläppen måste ju fasas ut fort. Även om man som regeringen vill bygga ny kärnkraft, så kan den inte byggas så snabbt att den spelar roll för att nå Parisavtalets mål – det går helt enkelt inte att förlita sig på kärnkraften för det.
Rebecka Bohlin lyfter även solelens fördelar:
Ett okunnigt argument florerar i debatten, om att solel bara levererar när solen lyser från en klarblå himmel. Så är inte fallet. Det stämmer att det ofta är för mörkt i Sverige under januari–februari, men i övrigt får du el så länge solen är uppe varje dag, oavsett om det är kallt, molnigt eller disigt. Sol i kombination med vind ger förutsägbar och ren el. Solelen producerar mer på sommaren, vindkraften på vintern, de kompletterar varandra perfekt.
KTH:s hedersdoktor Bo Nordmark lyfte nyligen fram Polen som ett utmärkt exempel på vilken roll solelen faktiskt kan spela för ett land. På bara tre år har kapaciteten byggts ut så kraftigt att solpaneler under dagtid levererar närmare hälften av all el som behövs. På totalen handlar det om att från noll ha kommit upp i nio procent av elproduktionen.
I Dagens ETC ifrågasätter ledarskribenten Annie Croona under rubriken ”Ebba Busch vill ha kärnkraft till varje pris – du får betala” om kärnkraften behövs. Hon skriver:
Medan Ebba Busch maler på om ökat elbehov har det tvärtom minskat den senaste tiden. I fjol hade Sverige den lägsta elförbrukningen sedan 1990 – till stor del för att elpriserna ökat och vi börjat snåla. Människor är kapabla att ändra beteenden, särskilt om politiken – och tekniken – hjälper dem på traven.
Kärnkraftsreaktorer skulle kunna vara en bra lösning. I teorin. I verkligheten finns andra energislag som är betydligt billigare (och som dessutom lär vara mindre attraktiva för militärmakter som Ryssland att attackera).
Vi pratar energislag som är framtiden, inte dåtiden, men som Ebba Busch och hennes bundsförvanter ihärdigt motarbetat: sol och vind. Sådant som ska “bära sina egna kostnader”, medan kärnkraftens ska bäras av befolkningen.
Men för att komma upp i en elproduktion om minst 300 terawattimmar till 2045 – ungefär den nivå man pratar om när man pratar om fördubblat energibehov – behöver vi bygga minst tio (!) konventionella reaktorer.
Under den tiden kommer solenergin att öka markant. 2027 väntas den vara den globalt ledande energikällan. 2025 respektive 2026 beräknas vindkraften och solenergin passera kärnkraften. Medan vi strösslar pengar över kärnkraftsreaktorer pågår energiomställningen i solcellsanläggningar och i vindkraftsparker.
Fotnot: Vill du läsa hela texterna av Rebecka Bohlin och Annie Croona, klicka på länkarna i texten ovan. Texterna ligger bakom betalvägg – men det är möjligt för den som inte är prenumerant att registrera sig för en gratis vecka, på båda tidningarna.
