Kräver vindkraften mer material än kärnkraften?

”All materialomsättning skadar ju. Men på väldigt olika sätt.” Tomas Kåberger svarar veckans frågeställare.

Den här texten publicerades ursprungligen i Dagens ETC.

Fråga: Hej. Riksföreningen Motvind Sverige bedriver på ledar­sidorna i dagspressen kampanj för kärnkraften genom att förlöjliga vindkraft. I mitt fall gäller det Länstidningen i Östersund, men jag antar att artikeln sprids över hela landet.

Dock väcker följande citat ur artikeln min förundran:

”Materialåtgången för att bygga vindkraft är enorm. US Department of Energy anger att behovet för 1 TWh (terawattimme) är 9 310 ton för vindkraft och 840 ton för kärnkraft. De nya vindkraftverken kräver ännu mer.”

När jag googlar mig fram finner jag liknande siffror. Kan de stämma? Om de är korrekta, borde det väl avspegla sig i ett högre produktionspris för vindkraften? Naturskyddsföreningen skriver att kärnkraften kostar omkring en krona per kilowattimme, vindkraften bara en tredjedel. Hur ska man tolka och bemöta dessa siffror?

Mats Hultman, Frösön

Svar: Hej Mats,

Ja, argumentet har snurrat ett tag. All materialomsättning skadar ju. Men på väldigt olika sätt.

Fossila bränslen konsumeras när de eldas. Kärnreaktorer är den enda industri som konsumerar grundämnen. Samtidigt produceras nya radioaktiva ämnen som är farliga därför att de sänder ut joniserande strålning som kan orsaka genetiska skador, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Det är riktigt att man bygger vindkraftverk genom att använda metaller till en struktur som samlar förnybar energi. Men metallerna konsumeras inte! När dessa ämnen utvinns ur gruvor koncentreras de och görs till kemiskt rena metaller. Metallerna i ett vindkraftverk är därför mer värda för kommande generationer än malmen. De kan återvinnas och användas för att bygga nya vindkraftverk, gång på gång. Materialen blir inte farliga för kommande generationer.

Även turbinbladen, som är av fiberarmerad plast, tillverkas nu så att dessa material ska kunna användas igen.

Massor av material hanteras också utanför kärnkraftverken. Uranmalmen har låg halt av den uranisotop som behövs i reaktorer. Eftersom berg med uran innehåller många andra radioaktiva ämnen skapas avfall med radioaktiva föroreningar vid gruvorna. Radio­aktivt radon sprids och drabbar människor under många generationer.

Vill man få kärnkraft att framstå som mindre dålig ska man bortse från effekter utanför Sverige – framför allt bortse från effekter som drabbar kommande generationer. Men om alla tänker så inskränkt, drabbas världen.

Tomas Kåberger