Finns det andra argument för den här typen av system förutom den ekonomiska vinsten? Tomas Kåberger, bland annat ledamot i Klimatpolitiska rådet, svarar.
Den här texten publicerades ursprungligen i Dagens ETC.
Fråga: Tidningen Svensk solenergi hänvisade tidigare i år till en studie där man betonar vikten av att solcellsanläggningar utformas så att en större del av produktionen används på plats i byggnaden. Då egenanvändningen ökar avlastas elnätet, som blir mindre ansträngt på grund av kortare avstånd, minskade energiförluster under transport med mera. Det vore intressant att veta hur viktiga satsningar på lokal produktion är för elnätskapaciteten och varför i så fall inte flera byggnader, hyreshus, fabriker och så vidare uppmanas investera.
I vårt fall, en bostadsrättsförening med 75 lägenheter uppdelade på tre hus byggt 1969, har det visat sig ekonomiskt mycket lönsamt att investera i solceller och solpaneler i kombination med frånluftsvärmepumpar och avloppsvärmeväxlare. Föreningen är till 90 procent självförsörjande beträffande sitt eget tappvarmvatten samt värmebehov. Föreningen har gått från en förbrukning på 222 kWh per kvadrat och år 2002 till 46 kwh per kvadratmeter och år idag. Vi köper alltså 10 procent av den energi vi använder, resten är egenproduktion och återanvändning. Fjärrvärmenätet finns kvar som en reserv att ta till.
Kan man säga att ett argument för denna typ av system, förutom den ekonomiska vinsten, är att det under stora delar av året bidrar till att avlasta elnätet och alltså skulle betyda mycket om det användes i större skala?
/ Margareta Granbom, Falun
Svar: Hej! Det är klart att om man inte importerar el till sin fastighet, utan producerar den på plats, så minskar förlusterna i det lokala elnätet!
Eftersom södra Sverige så gott som alltid importerar el från norra Sverige så minskar också belastningen på högspänningsnätet om det produceras solel i södra Sverige. Högspänningsnätet har små förluster. Men att avlasta det är viktigt: I Sydsverige är elpriset ofta högre än i norr eftersom överföringskapaciteten inte räcker till för att jämna ut priset. Det här inträffar dagtid när elkonsumtionen i södra Sverige är som högst och solelanläggningarna producerar som mest. Det gäller också särskilt vid högtryck då himlen är blå och vindarna svaga.
De som installerar solel i södra Sverige hjälper alltså inte bara sig själva till lägre elkostnader. Priset blir lägre för alla hushåll och företag i södra Sverige.
Det faktum att solelanläggningar producerar mest på dagen när elanvändningen och elpriset är högre än på natten gör att solel är mer värd än el som produceras dygnet runt. Dygnsvariationen är ännu viktigare än att mer produktion sker på sommaren då elpriset är lägre än på vintern.
I södra Tyskland och i sydvästra Japan, där solelen byggts ut mer, gäller inte detta längre. Där är utbudet av solel så högt på dagen att priset då är lika lågt som på natten. Solelen har pressat ner dagpriset till nattprisnivå.
Lagrad energi – i vattenkraft, batterier och värmelager – behöver då inte användas mitt på dagen, utan sänker i stället priset morgon och kväll.
Tomas Kåberger
Professor i industriell energipolicy
och ledamot i Klimatpolitiska rådet,
bland annat. Skriver även
ledartexter i Dagens ETC.
