1. Hur lönsamt är egentligen solel?
Idag är solel det absolut billigaste sättet att producera el på för hushållen. Billigare än fossil elkraft, billigare än kärnkraft och billigare än storskalig vind. Orsaken är att solceller och kringutrustningen rasat i pris år från år men också att den el man producerar används direkt i huset. Och då blir det varken elöverföringskostnader eller moms eller energiskatt på elen man använder.
Det betyder att solceller vid det egna huset kan ge el per kWh från 15 öre upp till 30 öre beroende på hur dyr anläggningen var. Köpe-el kostar ju oftast runt både 2 och 3 kronor idag så ekonomin är fullständigt lysande för solel.
En del tidningar har publicerat uppenbart felaktiga siffror på solel där man når 80 öre eller 1 krona per kWh. Det kan man bara nå om man räknar på kort livslängd på solcellerna, säg tjugo år. Men solceller håller i minst 40 år, det finns de som är nära femtio år gamla och som fortfarande jobbar på.
2. Får jag betalt för exporterad el?
Javisst. Är man kopplad till nätet kommer all solel man inte använder bli såld el. Det säljs till den elhandlare man har. (Det är lag på det, de kan inte neka). Då får man betalt för varje kWh motsvarande vad elmarknaden erbjuder i det elområde man bor i. Men man får också 60 öre i skatterabatt på vanliga deklarationen i stöd från staten upp till 30 000 exporterade kWh. Och det är få som nånsin kommer nå upp till den gränsen på vanlig villael.
3. Vilken skatt ska jag betala?
Det är ingen skatt på solel man konsumerar själv och heller ingen momsskatt på solel man säljer ut på nätet upp till 80 000 kr. Det här är för att göra det enklare för de som inte är företag och inte momsregistrerade. Stora solcellsanläggningar betalar däremot moms på intäkterna.
4. Vilka solceller ska jag välja?
Det absolut billigaste och enklaste är vanliga kiselsolceller. De kan vara svarta eller blåa. Det finns färdiga montagesystem för tegel, plåt och papptak men ofta kan det vara lika bra att sätta solceller i trädgården direkt. Som ett ”soltak”, en ställning eller ett staket.
Fördelen med det senare är att lodräta solceller ger mer el på vintern då de inte får snö som fastnar på dem.
5. Vilken riktning ska solcellerna sitta i?
Vi monterar solceller i alla riktningar. Även mot norr. Man får självklart mindre soltimmar i norrläge men solceller är idag så billiga att de går att räkna hem i alla riktningar. Bäst är de i östlig och västligt montage samtidigt. Då får man en större takyta (än ett södertak) plus att man får el som stämmer bättre med konsumtionen de flesta har. Vi har hög elkonsumtion morgon (öster) och kväll (väster).
6. Vad ska en egen anläggning kosta?
De billigaste vi gjort är idag på 8 kr per Watt inklusive moms. Men då har beställaren gjort montaget själv. Normalt brukar det kosta 13-15 kr per Watt när någon solcellsinstallatör gör jobbet. Ett sätt att göra det själv är att först gå en kurs i hur man monterar solceller. Sen är det alltid elektrikern som är ansvarig för inkoppling och registrering till elnätsbolaget. Man får inte koppla in solceller själv. Numera ska man också ha en bra säkerhetsbrytare för Räddningstjänsten nära sin solanläggning. Viktigt vid brand.
7. Är solceller smutsiga?
Nej inte jämfört med andra sätt att producera el. Solceller av kisel kommer aldrig ha brist på råmaterial, kisel är ett av de vanligaste ämnena vi har på jorden. Elen man använder avgör utsläppen vid produktion, självklart är en fabrik bredvid ett kolkraftverk smutsigare än en fabrik bredvid en vindsnurra. Men de flesta fabriker vi köper ifrån har självklart solceller på det egna taket.
8. Finns det svenska solceller?
De flesta svenska projekt har sålts till riskkapital från Tyskland eller Norge. Men det finns några nischproducenter, bland annat Midsummer som gör solceller som är fästa direkt på plåttaket. Det finns också avancerade företag som gör solceller till små apparater som hörlurar.
De svenska solcellerna är generellt dyrare än importerade från Kina, USA, Japan, Korea eller Tyskland. Men forskningsmässigt ligger Sverige mycket långt fram.
9. Vad gäller med solparker. Är de lika lönsamma?
Solparker är idag billigare att montera än villatak eftersom man kan jobba mer storskaligt. Men solparker konsumerar ju i praktiken ingen el, allt exporteras. Det gör att det bara är elpriset man får in, man sparar inget i övrigt. Med dagens elpriser är solparker mycket lönsamma med en avkastning på runt 10 procent. Men det kan ju förändras med högre eller lägre elpris.
För elkunder finns det solparker man kan köpa in sig i och då få billigare el sänd hem till sig. Flera elbolag har det som en tjänst. Det är inte lika lönsamt som att ha egna solceller, men det är billigare än köpe-el på marknaden.
10. Hur får jag upp solcellerna på taket?
Just nu är det tokefterfrågan så det är kö för solceller och installationshjälp. De flesta elbolagen har en hemsida med speciella sidor om solceller där man kan räkna på sitt tak och beställa offert med mera. Men det kan ta flera månader innan det blir skarpt läge.
11. Vilket elavtal ska jag ha som solcellsägare?
Man kan ha sitt vanliga elavtal med elbolaget, men solceller ger möjlighet till ett ännu mer lönsamt avtal. Nämligen timavtal. Då får man bättre betalt för solelen man exporterar och man får billigare el på natten genom att priset sätts per timme och inte per dygn eller per månadssnitt. Timmätning kan man sen följa i sin elapp och faktiskt också bromsa elkonsumtionen om elpriset sticker iväg en kväll. Lite nördigt är det, men kan spara tusenlappar.
12. Är batterier en bra lösning som kombination?
Absolut. En liten batterianläggning på 5kWh betyder att man kan lagra en del av dagens solel, det vill säga exportera lite mindre och sen försörja huset på kvällen med egen lagrad solel. Batterier kostar runt 10 kr/W men man har 50 000 i maxavdrag så för en vanlig villa är priset redan halverat. Batterier gör det också möjligt att köpa billig el på vinternatten och använda det på dagen!
13. Kan solcellerna försörja min elbil?
Ett enda garagetak med solceller försörjer en elbil ca 2000 mil per år. Elbilar är nämligen väldigt energieffektiva. Det räcker med 2 kWh per mil. Och då blir driftskostnaden för elbilen bara 30 öre per mil om man har billiga solceller på taket.
Det pågår en elbilsrevolution som innebär att alltfler elbilar också kan fungera som batterilager åt husen. Man kopplar in för att ladda elbilen på natten och kan sen exportera elen till huset på dagen om man inte ska köra.
Det finns idag hos en del bilmärken men de stora avvaktar fortfarande. Men kolla med bilförsäljaren när de är klara med den lösningen. Det kommer spara stora pengar för solelsproducenter.
