En rad stora medier kritiseras i en ny rapport från Institutet från mediestudier som handlar om bevakningen av fem stora energipolitiska beslut, rapporterar Journalisten.
I en granskningsrapport från förra året riktade Riksrevisionen skarp kritik mot fem energipolitiska beslut som fattats de senaste 20 åren, och kallade dem ”reaktiva och bristfälligt uppbyggda”. Det gäller besluten om:
- Elcertifikat (år 2003)
- Effektskatt (år 2015)
- Stöd till vindkraft (år 2016)
- Skatt på kraftvärme (år 2019)
- Skatt på avfallsvärme (år 2020)
Institutet för mediestudier bestämde sig för att ta reda på hur medierapporteringen inför de energipolitiska vägvalen sett ut.
I den rapport som nu släppts har två forskare, statsvetarprofessorn Mikael Granberg och kultur- och medievetaren Karl-Arvid Färm, undersökt det. De har tittat på rapporteringen i de tryckta versionerna av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Ny Teknik ett år före och efter varje energipolitiskt beslut.
Slutsatserna är att de som kommer till tals i nyhetsrapporteringen framför allt är elbolagen och den politiska oppositionen.
Slutsatserna är att de som kommer till tals i nyhetsrapporteringen framför allt är elbolagen och den politiska oppositionen. Forskare intervjuas sällan. Utredningar som har gjorts citeras sällan.
Dessutom är miljörörelsen är näst intill osynlig i rapporteringen – trots att energibesluten har en tydlig miljöaspekt.
