Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC.

Den globala tillväxten av sol- och vindel har accelererat därför att denna el blivit billigare. Så billig att det ofta är mer lönsamt att bygga nya sol- och vindelverk än att driva vidare kärnreaktorer.

Asien bygger numera mest sol- och vind­kapacitet. Sedan 2013 ger vindkraften mer el än kärnkraften i Kina och även solelen kan inom ett par år bli större i Kina. I världen totalt passerade sol och vind tillsammans kärnkraft under 2021, samtidigt som kärnkraft­en för första gången på 40 år stod för mindre än tio procent av världens elproduktion.

Den snabba industriella utvecklingen av sol­energi och vindkraft har gjort att sådan elproduktion sedan 2016 är den billigaste källan till ny el i så gott som hela världen. Än viktigare är att re dan då, innan konflikterna i Europa drev upp priserna på fossila bränslen, kostade sol- och vindel från bra projekt mindre än råolja per energienhet, ofta mindre än fossil gas och ibland mindre än kol.

Det var denna utveckling som gjorde att man kunde tro på möjligheten att ersätta fossila bränslen med el i transportsektorn och industrin, och till och med att producera bränslen med el. Det går i de länder som kan bygga ut produktionen av sol- och vindel så mycket att man täcker mer än den direkta elkonsumtionen. I Sverige kan vi producera el till låga priser eftersom vi inte använder fossila bränslen för elproduktion.

Sverige kan genom att bygga ut mycket billig sol- och vindel fortsätta ha låga priser, vara en av Europas största elexportörer och samtidigt producera mycket vätgas.

Sverige ligger i ledningen

När el till en stor del används för att producera vätgas eller ladda batterier kommer balanseringen av elsystemet också att bli lättare. Laddningen av batterier och produktionen av bränslen med el är priskänslig och kommer att anpassas efter tillgången på sol- och vind­el. Detta är en del av utformningen av, och affärsmodellen för, projekt som Hybrit och H2Green Steel, men också för produktionen av andra bränslen från el för vägfordon, fartyg och flygplan.

Dessa projekt utvecklas nu i Sverige, inte enbart därför att vi har Europas lägsta elpris, utan därför att vi har visat att vi kan bygga vindkraft i Sverige billigare än man kan bygga någon annan ny elproduktion i Europa – förutom längst ned i syd där sol- och vindel också produceras billigt. Industrier såsom H2GreenSteel garderar sig genom att vara med även där.

Genom dessa satsningar ligger Sverige i ledningen för genomförandet av den strategi EU-kommissionen har lagt fram för att på kort och lång sikt möta Putins utpressning. Den presenterades som REPowerEU i maj 2022 och syftar till att göra EU mindre beroende av Rysslands energi och energiteknik.

Ryssland, å andra sidan, är världens största exportör av olja och gas, och står, tillsammans med de andra som utgör ”Oberoende” staters samvälde, OSS, för mer än hälften av världens utvinning av uran. Alla de sju kärnkraftbyggen som påbörjats i världen utanför Kina sedan 2019 har rysk leverantör, dess­utom fyra av de reaktorer som börjat byggas i Kina. För Ryssland är den förnybara energin ett ekonomiskt hot.

Sverige och Tyskland är två länder som har lyckats med förnybar energi och som även var de två länder som första halvåret 2022 kunde bistå andra EU-länder med den största nettoexporten av el.

Om vi inte kan fullfölja strategin här, påverk­as EU:s möjligheter att försvara den liberala demokratin och marknadsekonomin. Det är faktiskt så viktigt.

Vad hotar stabiliteten?

Många inlägg handlar om att kärnkraft stabiliserar elnätet medan vindkraft gör det skrämmande instabilt.

Kärnkraftverkens stora generatorer har så länge de fungerar en stabiliserande funktion i elnätet. Men reaktorer snabbstoppar då och då utan förvarning. Det har hänt hundratals gånger i svenska kärnkraftverk och det hände två gånger i Ringhals kring nyåret, i Oskarshamn i somras och senast i Finland den 28 augusti. Det är denna sorts snabba, stora och oförutsedda bortfall av elproduktion som är svårast att hantera för elnätsoperatörer. Den sortens störningar orsakas aldrig av tekniska fel i vindkraftverk eller solceller eftersom varje enhet är mindre. Variationerna på grund av sol- och vindtillgång kan var stora, men är långsamma och förutsägbara nog att hanteras av marknadens aktörer.

Sommaren 2020 var elpriset lågt och Ringhals 1, som skulle stängas i slutet på året, var stängd i förtid därför att det var olönsamt att hålla den igång. Då betalade Svenska Kraftnät några hundra miljoner för att den skulle köras för att stabilisera nätet. När man fått betalt för att Ringhals 1 skulle stabilisera nätet snabbstoppades den istället, vilket orsakade sommarens kanske värsta störning i nätet. För det behövde man inte betala.

Tomas Kåberger

Läs hela analysen i Dagens ETC.