Elbehovet väntas öka kraftigt kommande år och på kort sikt är det framför allt vind- och solkraft som kan byggas ut för att möta det ökade behovet av el, konstaterar CheckWatt i Batterirapporten 2024. Samtidigt bromsas anslutningen av ny elproduktion och nya elkunder av kapacitetsbrist i elnätet.
Att batterier blir allt viktigare har att göra med ett eftersatt elnät. Investeringsbehovet i elnätet beräknas enligt CheckWatt uppgå till uppåt 1 000 miljarder kronor till 2045.
Battterilager sänker toppar
Samtidigt konstaterar CheckWatt att elnätens fulla kapacitet enbart utnyttjas under ett fåtal av årets timmar, när belastningen är som allra högst. Med batterilager kan topparna sänkas genom att inmatning eller uttag flyttas till de tider då överföringen är lägre, vilket gör att mer elproduktion och nya elanvändare kan anslutas snabbare. Dessutom kan viss nätutbyggnad helt undvikas och kostnaderna för elanvändarna därmed minska markant.
– Hur kapaciteten i elnäten ska räcka till för all el som behöver tillkomma när transportsektorn och industrier ska elektrifieras och vi behöver öka försörjningstryggheten är den stora ödesfrågan för det svenska elsystemet – och batterier är en viktig del av lösningen, säger CheckWatts vd Dan-Eric Archer.
Krävs tydliga regelverk
CheckWatt har identifierat en rad sätt att lösa problem. Lokal kapacitetsbrist i elnäten kan hanteras genom exempelvis lokala flexibilitetsmarknader, där tjänster från batterier och andra flexibla resurser handlas för att öka eller minska effektuttaget. Ett annat verktyg är villkorade avtal där uttag och inmatning begränsas för nätkunden under ansträngda situationer. Batterier kan då användas som backup. Men i båda fallen krävs tydliga regelverk, incitament och standardiseringar för att denna potential ska kunna nyttjas fullt ut.
Enligt Dan-Eric Archer handlar detta även om demokrati:
– Vind- och solkraft, batterier och andra former av energilagring är energiresurser som främjar demokratisk utveckling. Solceller och batterilager bidrar i såväl liten som stor skala då de kan aggregeras och på så sätt göra stor skillnad i elsystemet. De kan precis som vindkraft uppföras nästan överallt och skapar på så sätt inte geopolitiska spänningar som ett ständigt flöde av fossila bränslen gör.
– Historien kan visa många exempel där olja, gas eller floder som går att dämma upp har blivit en förbannelse i form av konflikter och miljöförstöring.
”Regeringen måste agera”
CheckWatt pekar ut ett antal saker som regeringen behöver ta tag i. En av dem är att säkerställa lika konkurrens för batterietableringar. Enligt ellagen får företag som äger elnät inte också äga, utveckla, förvalta eller driva energilager. CheckWatt hävdar att regeringen behöver tydliggöra att lagen inte får kringgås genom att lägga batteriverksamheten i ett systerbolag, så att konkurrensen inte snedvrids genom informationsövertag som monopol på elnätsverksamheten innebär.
Deessutom uppmanar CheckWatt regeringen att skyndsamt ändra i elnätsregleringen.
– Nuvarande reglering, som gynnar nätbolagens investeringar i elnätet och driver upp kostnaderna för elkonsumenterna, måste ändras så att regleringen i stället främjar ett effektivt nyttjande av existerande och nya energiresurser, säger Dan-Eric Archer.
Johan Jenny Ehrenberg, grundare av ETC El välkomnar att specifika krav riktas mot regeringen:
– Vi har hamnat i denna orimliga situation till följd av att nätbolagen prioriterat kortsiktiga vinster istället för långsiktig utveckling av nätet. Och nu lägger de hela kostnaden på enskilda vilket gör att vilket gör att man kan få höjda nätpriser med 0,30 kronor – utan att få något bättre.
Fakta/ Batterikapacitet
• Globalt fanns det 45 GW installerad batterikapacitet 2022, en siffra som enligt internationella energirådet IEA kan vara över 1 000 GW år 2030. I Europa väntas kapaciteten öka från cirka 10 GW till 100–200 GW år 2030. Detta underlättar för den förväntade kraftiga ökningen av andelen sol- och vindkraft.
• Enligt CheckWatts prognos ökar kapaciteten i Sverige med 400 procent bara under 2024, från 440 MW till omkring 2 200 MW. Ökningen är relativt jämnt fördelad mellan hembatterier, batterier i fastigheter och industri samt storskaliga batteriparker. Till 2030 kan batterikapaciteten i Sverige öka till 6–10 GW, baserat på utvecklingen i Europa.
