Denna artikel publicerades ursprungligen i Dagens ETC.
Fråga: Stämmer det att energiåtervinning innebär att elda sopor och ta vara på värmen? Jag har själv försökt tolka statistiken om energiåtervinning och förstå om det är bra eller dåligt för naturen/klimatet men fixar inte att tolka de röriga presentationer som finns till exempel på Avfall Sveriges webb. Hur mycket koldioxid skapas av energiåtervinningen i Sverige?
/Rikard Linde, Stockholm
Svar: Hej och tack för dina frågor! När det gäller din första fundering – om det stämmer att energiåtervinning innebär att elda sopor – är svaret ja. Branschorganisationen Avfall Sverige definierar begreppet energiåtervinning såhär:
”Energiåtervinning är ett hygieniskt och miljömässigt bra sätt att behandla det avfall som inte kan eller bör behandlas med någon annan metod”. Alltså pratar vi om en kombination av hushållssopor och brännbart grov- och byggavfall.
Det finns massor att diskutera gällande detta begrepp. Det faktum att Sverige importerar över en miljon ton osorterade sopor från andra länder (främst Storbritannien, Irland och Norge) för att mata förbränningsugnarna med är en sådan sak. Det här hänger delvis ihop med ett ekonomiskt intresse, eftersom energibolagen får betalt för att importera och ta hand om soporna. Med andra handen tar de såklart betalt för värmen och energin som sedan går ut till hushållen. Det är med andra ord en god vinstaffär.
Frågan är om detta skapar en motsättning mellan ökad materialåtervinning och fortsatt förbränning? Mycket av det som eldas upp (som till exempel plast och textil) finns det modern teknik för att materialåtervinna, men det är kostsamt. Hur ska då materialåtervinning ens kunna konkurrera med energibolagens uppenbara win-win-avtal som nu råder?
Det vanligaste argumentet för avfallsförbränning är att det är milsvida bättre för miljön än deponi, ”landfills”, som är en betydligt mer omfattande verksamhet i andra delar av Europa och världen, och att Sverige därmed ”hjälper” andra länder i och med vår sopimport.
Ett annat vanligt argument är att man ändå skulle tvingas elda något annat för att skapa fjärrvärmen vi nu får från sopförbränningen.
Samtidigt går det att fundera på hur mycket det ekonomiska vinstintresset påverkat att Sverige kört in hårt på sopförbränningsspåret.För precis som din andra fråga är inne på leder även sopförbränning till koldioxididutsläpp i en tid då vi skyndsamt och kraftigt måste minska utsläppsnivåerna.
År 2019 var utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion 4,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter och stod för nio procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp, enligt Naturvårdsverket.
Politikerna har nu infört en ny skatt på avfallsförbränning, med syftet att öka incitamenten för att materialåtervinna mer och bränna mindre. Skatten ligger på 75kr/ton och infördes under 2020. Effekterna ska redovisas i oktober i år.
/ Ulrika Linder
Konstnär och före detta miljötekniker i Örebro. Har bland annat gett ut en seriebok om livet på återvinningscentralen.
