Det här är en ledartext av Thomas Kåberger och publicerades ursprungligen i Dagens ETC. 

Många årskrönikor beklagar den eländiga pandemikrisen 2020. Men 2020 har också varit ett år som visat hur klimathoten går att undvika och att många förstått detta. Från och med nu behöver man inte ödsla tid på bromsargument om att att fossila bränslen och kärnkraft ”behövs” eller att det kostar att ersätta fossilt med förnybar energi. Förnybar energi konkurrerar ut fossilt, men bromsargumenten har gjort att det gått för långsamt för att undvika risken för ohanterliga klimatförändringar.

När det nu går fortare finns det roliga möjligheter att ge uppmärksamhet.

Framstegen först:

• Med sol- och vindenergi produceras nu el billigare än någon annan energiteknik i världshistorien, det säger nu även International energy agency (IEA) i Paris som tidigare alltid underskattat sol- och vindenergins utveckling.

• Under 2020 kan det ha byggts ut mer sol- och vindel än någon gång tidigare, cirka 200 GW – motsvarande hälften av den kärnkraft som totalt finns i världen.

• Den fossila elproduktionen i världen ha minskat, mer än något gång sedan finanskrisen. Kärnkraften minskade också, bara förnybar el ökade stort.

• I Europa stod förnybar el 2020 för hälften av elkonsumtionen. I Sverige svarade förnybar el 2020 för hela 80 procent av elkonsumtionen. I USA har förnybar el gått om kol för första gången sedan 1800-talet och kärnkraft för första gången sedan 1983.

• I USA, Europa och Indien var det bara förnybar el som ökade medan fossil och kärnkraft minskade. Bara i Kina ökade alla tre – men även där ökade förnybart mest.

• Joe Biden blev vald, och kommer har vara mer verbalt progressiv än Trump. Xi Jinping sa i FN i september att Kina ska bli koldioxidneutrala före 2060. Japans nya premiärminister Yoshihide Suga sa en månad senare att Japan skulle bli det ett decennium tidigare än Kina.

• Sverige nådde sitt 2020 mål om 50 procent förnybar energi till 2020 ungefär ett decennium för tidigt. Japan är nära sitt mål om 22 procent förnybar el till år 2030 ett decennium för tidigt. Kanske Kina och Japan överträffar sina tidsplaner om kolneutralitet lika bra. Riktningen är ju nu utpekad.

• Polen har varit det enda land i EU som inte vågat säga att man skall vara klimatneutrala till år 2050. Under 2020 sa dock viceministern Adam Guibourgé-Czetwertynski att man åtagit sig att bli klimatneutrala och skulle ställa om hela ekonomin i den riktningen. Bra att åtminstone riktningen är rätt.

• Även oljebolagen BP och Shell har under 2020 sagt att man ska minska sin oljeutvinning och att man omedelbart minskar sökande efter olja.

• Under året har problemen med balansering av sol- och vindel tydligt lösts. Solelen avnjuter de sjunkande kostnaderna för batterier, så att solel med batterilager konkurrerar ut annan el allt längre från ekvatorn. Detta är tydligast i Australien. Där har också stora batterier visat sig överlägsna tunga synkrongeneratorer för att hålla stabil frekvens i elnätet, något som också visat sig i upphandlingar i Storbritannien och Italien.

• Vindkraftens balansering, som kräver att mer energi lagras över längre tid, framstår som lösta med besluten om produktion av vätgas som ersättning för fossila bränslen i ståltillverkning och andra industriella processer.

Så 2020 är året då de stora energiproblemen är lösta. Toppår för ohållbar energi har passerats. Kärnkraften gav som mest el 2006, kolanvändningen 2013, kanske oljeutvinningen var som störst 2018, den fossila elproduktionen 2018 och fossila koldioxidutsläpp 2019.

Skulle utvecklingshindren tas bort får vi ett kanske ett klimatneutralt Sverige 2030, EU 2040 och en klimatneutral värld 2050.

Det finns andra möjligheter som följer då det stora klimathotet snabbt avvärjs:

• Det blir störst miljövinster om batterier, solceller och vindkraftverk tillverkas där energiförsörjningen redan är fossilfri. Inte bara NorthVolts batterifabrik, utan solcellstillverkning bör därför utvecklas i Norden.

• Även solceller, batterier och vindkraftverk bör konstrueras så att de material de byggs av lätt kan återvinnas. EU har utmärkta ambitioner på batteriområdet och NorthVolt har genom ReVolt-projektet visat att man tar sig an EU:s utmaning. Nederländerna har strategi för återvinning av solceller. Något för Sverige och svensk industri att förbereda.

• Den billiga el som sol och vind erbjuder kommer att göra återvinning av material mindre konkurrenskraftigt med gruvbrytning av nya metaller. Det är en politiskt uppgift att med miljöskatter och andra regler se till att detta inte leder till mer miljöförgiftning.

Dessa frågor är roligare att arbeta med än risken för ohanterligt snabba klimatförändringar. Det är roligare än att bemöta dåliga argument om att gammal energiteknik ”behövs” eller har mystiska fördelar.

När Norden bidrar till sådan industriell utveckling gör vi också global klimatnytta. Inte bara som föredöme, utan i praktiken.

År 2020 var på många sätt ett hemskt år. Men låt oss se till att de går till historien som det år då vi löst världens energi- och klimatproblem och förstod att göra det både snabbt och hållbart.