Jan-Erik Mattsson och Catharina Svala har haft sin elbil i nästan två år. Här är deras berättelse om hur du allra bäst semestrar med en elbil i vårt avlånga land.
Vi har haft vår Zoe i snart två år. Förra sommaren hälsade vi på vänner och släktingar på flera platser mellan södra Halland och Sundsvall. Då kunde vi ladda batteriet hos några av dem eftersom vi köpte till en laddkabel som passar i 16A 3-fas europakontakt. Då väljer vi laddning på max 10A för att inte husets huvudsäkring ska lösa ut om någon sätter på vattenkokaren.
Nu i sommar kan vi på grund av corona-viruset inte bo och ladda elbilen hemma hos folk, så vi är hänvisade till offentliga laddstationer. Kontakten för laddning av vår Zoe i laddstationer har beteckningen Mode-3, Type-2 och är vanlig för många elbilar, dock inte Tesla. Batteriet i vår Zoe är på 41 kWh och räcker fulladdat till ca 30 mil. (Den nya versionen av Zoe som ETC sponsrar har 52 kWh batteri och en räckvidd på närmare 40 mil. Dessutom kan den snabbladdas).
Det finns många laddstationer och de är inte svåra att hitta, svårigheten är sättet att betala för att kunna börja ladda. För de flesta finns laddkort som gäller för flera laddstationer i och utanför Sverige, men alltför många laddstationer kräver särskilda appar eller laddbrickor som endast gäller på få laddstationer. Ofta har kommunen eller det lokala elbolaget överlåtit ansvaret åt en förhoppningsfull app-konstruktör. Då ska man först ladda ner appen, registrera sig och sitt betalkort, förstå instruktionerna för just den appen och sedan hoppas att laddningen kommer igång. Ibland avbryts laddningen när man gått för att fika, äta lunch eller ta en promenad i en intressant stad. Inte skoj att komma tillbaka till en bil som inte har laddats.
På en del laddstationer kan man betala med SMS. Det gjorde vi i Vadstena. Vi skickade ett SMS för att starta laddningen och såg att det fungerade. Efter en god lunch och en fin promenad i den vackra gamla staden Vadstena skickade vi ett nytt SMS för att avsluta laddningen. Då fick vi direkt ett meddelande att laddningen hade avslutats och ett kvitto på att vi hade laddat 34,360 kWh till en kostnad av 103,08 kr. Laddning med SMS är möjlig på fler ställen, men varför erbjuder inte alla laddstationer den möjligheten?
En annan svårihhet är att hitta laddstationer med tillräckligt hög effekt. Vår Zoe kan laddas med en effekt upp till 22 kW. Då tar det en dryg timme att ladda batteriet från 20% till 80%, vilket är lagom tid för att äta lunch och ta en kort promenad. Sedan kan vi åka vidare cirka 25 mil. Om vi väntar tills att batteriet är fulladdat så kan vi åka cirka 30 mil. Ett vanligt pris för laddning på laddstationer är 3 kr per kWh, som i vår Zoe ger en kostnad på 3,90 kr per mil.
En del laddstationer är på 11 kW och då tar det alltså dubbelt så lång tid att ladda. Det kan vara OK om man har planerat ett längre uppehåll eller som nödlösning för att komma vidare till en 22 kW laddstation. I Askersund har man installerat laddstationer på flera av stadens lyktstolpar dit det redan var draget ström, men dessa laddstationer ger tyvärr endast 3 kW. Det är alldeles för lite för laddning när man är på genomresa, men OK om man ska sova över. Då gör det inget om det tar flera timmar att ladda. Hotell, vandrarhem och B&B bör alltså hellre satsa på flera laddstationer med lite lägre effekt än enstaka med 22 kW. Om de lägger till några tior på rumspriset för laddning över natten så slipper de krångel med appar. När vi som semestrar med elbil bokar rum så bör vi samtidigt fråga om det går att ladda bilen under natten. Då kommer det att bli lika naturligt som att erbjuda parkeringsplats.
På en del platser behöver man enbart betala normal parkeringsavgift eller inte betala alls, t.ex. i Halmstad, Nora och Tidaholm. I Mariestad bjuder VänerEnergi på laddning under juli och augusti i år. Så gör de som har förstått att elström som kostar dem några tior är ett billigt sätt att locka turister in i stan. Laddstationer får lätt plats inne i städerna, medan bensinstationerna oftast ligger utanför städerna. När vi planerar en längre utflykt letar vi både efter var det finns laddstationer på lämpligt avstånd och om det finns något intressant att besöka under laddningen, t. ex. konstutställning, museum, intressant bebyggelse eller andra turistmål. Nora är en av våra favoritstäder dit vi tar en liten omväg, laddar bilen, tar en promenad, fikar eller äter lunch och på så sätt lägger mer pengar där än vad strömmen kostar. Tidigare så åkte vi förbi.
Städer som har laddstationer med krångliga appar och inget enkelt betalsätt hamnar på vår ”svarta lista”. Dessutom skickar vi ett mail till kommunen och påpekar att deras laddstationer gör dålig reklam för dem och att vi i fortsättningen väljer att kombinera laddning med lunch någon annanstans. Det tar nog bättre om klagomål går via kommunen än direkt till den som har ansvar för laddstationen. Vi har några exempel där det har hjälpt. Några städer har vi kunnat stryka från vår ”svarta lista”. Förra sommaren letade vi förgäves i Skövde efter 22 kW laddstationer, men nu finns det flera, bl.a. nära järnvägsstationen, dvs. i centrum.
När man planerar en längre resa är det alltså all idé att kolla det aktuella läget med laddstationer. Det händer mycket nu. Vi söker på www.uppladdning.nu där man kan zooma in på en karta och se var det finns laddstationer. För varje laddstation finns uppgift om adress, typ av kontakt, antal urtag, deras effekt och ägare/operatör, dvs. vem man betalar till. Tyvärr står det inte alltid vilka betalsätt som är möjliga. Om det är en operatör som vi har goda erfarenheter av så åker vi dit. Ofta ser man om det finns några lediga platser där. Det finns också information om vilka andra laddstationer som finns i närheten.
Har vi någon gång misslyckats med att ladda? Ja, men då har vi vetat var i närheten som det finns andra laddstationer. På ett ställe där vi brukar ladda och samtidigt fika eller äta lunch var laddstationen ur funktion, men då fick vi låna en laddstation som var avsedd för de anställda. Den hade lägre effekt, så vi fick vänta längre, men vi fick tillräckligt med laddning för att nå dit vi skulle.
En onödigt spännande erfarenhet var en tidig morgon när det trots regn och snålblåst gick att ladda ner en app för att starta laddning. Appen visade i mobilen att laddning påbörjats, men bilen fick ingen ström. Det var bara att försöka på nästa laddstation längs vägen. Där gick det bra. När appen öppnades någon dag senare så visade det sig att den hade fortsatt att ticka pengar, nästan 4 000 kr! Nära hjärtsnörp! Vid kontakt med appens kundtjänst så insåg de att det var orimligt och de strök beloppet helt. Incidenten visar att kostnaden för laddning bygger på den tid som man är (anses vara) inkopplad, inte på faktisk elanvändning.
Sammanfattningsvis så kan vi rekommendera ”svemester” med elbil.
- Det är inte svårt att hitta laddstationer, men kräver lite mer planering och flexibilitet. Kontakta gärna kommunens turistbyrå och fråga efter laddstation och betalsätt, så att de förstår att det är något som kommunen ska tänka på.
- Det är inte irriterande att vänta medan bilen laddas. Efter 20-25 mil är det skönt att ta en paus och fika eller äta och sträcka på benen. Vi har besökt många trevliga städer som vi tidigare körde förbi.
- Det är billigt att köra. Ibland kostar det inget alls att ladda bilen, men även om man måste betala så blir det under 2,50 kr per mil.
Av: Jan-Erik Mattsson och Catharina Svala
