De senaste fyra åren har nästan 200 olje- och gasföretag i USA och Kanada gått i konkurs.
Den här texten är ursprungligen en ledartext från Dagens ETC.
Robert Murray har ensam ägt USA:s femte största kolbrytande företag. Han donerade miljoner dollar till stöd för Donald Trump och betalade också 300 000 dollar till Trumps installationsfirande. Det hjälpte inte. Sista måndagen i oktober gick hans företag, Murray Energy, i konkurs.
Därmed har de fem största kolföretagen i USA gått i konkurs sedan 2015.
I USA drabbar detta ofta de anställdas möjligheter till försörjning och deras pensioner. Kostnaderna för att återställa kolgruvorna hamnar ofta på skattebetalarna.
2019 kan bli första året detta årtusende som världens utsläpp av koldioxid från fossila bränslen minskar. I USA sjönk elproduktionen med kol med över 100 TWh de åtta första månaderna i år jämfört med ett år tidigare. Trots att gas ökade, minskade den fossila elen med nästan 50 TWh. I Indien faller kolbaserad elproduktion de senaste månaderna jämfört med förra året. Kina ökade sin fossila elproduktion första halvåret 2019, men ökade den förnybara åtta gånger snabbare. Tysklands fossila elproduktion minskade med dubbelt så många TWh som Kinas ökade.
Mer än hälften av alla kolgruvor i USA har stängts sedan 2008. Sedan 2010 har mer än 500 kolkraftverk i USA stängts. Dessutom har nio kärnreaktorer stängts sedan början av 2013.
Den ekonomiska katastrofen för fossilindustrin i Nordamerika är värre än de flesta förstår. Det gäller inte bara kolkraftverk och kolgruvor. Utvinningen av olja och gas ur skifferberg i USA har visserligen ökat. Men den är inte lönsam. Den har inte haft positivt kassaflöde sedan 2009, och liknas nu ofta vid ett pyramidspel: Man behöver tiotalet talet miljarder dollar varje år från investerare för att hålla igång.
De senaste fyra åren har nästan 200 olje- och gasföretag i USA och Kanada gått i konkurs, med cirka 1 000 miljarder kronor i skulder, det är som en svensk statsbudget. Den första tisdagen i november varnade Chesapeake Energy, med nästan 100 miljarder kronor i skulder, att man skulle gå i konkurs om inte gaspriset steg.
Grunden för den ekonomiska kollapsen är att förnybar energi blivit billig. Utvecklingen är härlig för världens människor. Nu är det lönsamt att ordna energiförsörjningen för hela jordens befolkning utan att fossila bränslen tar slut, och utan ohanterligt snabba klimatförändringar.
Men detta är ett hot mot några av världen rikaste människors förmögenheter. Det hotar också några finansiella institutioners fortlevnad. Dessa individer och institutioner är få och har lätt att organisera sig. De kan finansiera medieföretag och politiska kampanjer med mer pengar är de flesta, kanske alla, politiska kampanjer i världshistorien. Kampanjerna behöver inte stoppa utvecklingen för att vara lönsamma för uppdragsgivarna. Det räcker med att de lyckas fördröja utvecklingen av förnybar energi några år.
Därför är det inte de som förnekar klimatförändringar eller förändringarnas effekter som är det stora problemet.
Det är allvarligare med smarta kampanjmakare som låtsas stödja utvecklingen av ett fossilfritt energisystem, men som samtidigt beskriver denna utveckling som ambitiös, dyr eller besvärlig.
Människor som verkligen vill se en snabb utveckling talar och skriver om hur man gör en snabb ökning av förnybar energi möjlig. De som vill fördröja talar om utmaningar och problem.
För att fördröja behöver fördröjarna inte vinna en debatt, det räcker att skapa osäkerhet genom att förvirra. Det gör verksamheten lätt. Med gamla siffror kan man förvirra om dagens miljövinster med solel. Det finns bioenergisystem som är ineffektiva och leder till stora luftföroreningar. Genom att hänvisa till dåliga exempel kan man sprida förvirring om miljövärdet av moderna hållbara system. Alla sätt att använda förnybar energi är ju inte hållbara; Men alla former av förnybar energi kan användas på hållbara sätt.
Att alla energiteknologier har miljöeffekter är sant. Att några av miljöeffekterna av förnybar energiteknik förtjänar uppmärksamhet är riktigt. Ibland är det motiverat att ställa miljökrav på de nya energilösningarna. Det är sällan kraven som är problemet. Det är osäkerhet, oklara regler och fördröjda beslut som bromsar utvecklingen och skyddar gamla tillgångar.
Ska världen undvika risken för ohanterligt snabba klimatförändringar så bör fossileldningen minska snabbt. Då behöver besluten om att öka den lönsamma förnybara energin fattas snabbt, inte fördröjas.
En snabb utveckling kommer att leda till att gamla energiföretag går i konkurs. Då är det viktigt att ta hand om de människor som varit anställda i företagen och som förlorar sina jobb. Men omsorg om människorna är inget skäl att rädda de företag som riskerar framtidens välfärd med gammal energiteknik.
Omsorg om de anställda är heller inget skäl att skydda ägarnas förmögenheter. Regeringarna måste kunna acceptera att stora energibolag går i konkurs.
Just när det gäller att låta bolag gå i konkurs tycks USA, trots Trump, vara ett oväntat föredöme. Tyvärr har de inget att lära oss om att ta hand om arbetslösa eller att hindra ägarna att socialisera miljökostnader.
