Just nu sprids en krisstämning i Sverige via priset på el. Förklaringarna är förvirrade, politiken handfallen. Bygg inga kablar till andra länder säger vänstern medan högern ropar på kärnkraft. Samtidigt skyller alla på dyrare gas och kol, trots att varken gas eller kol används i Sverige för elproduktion. Så varför stiger elpriserna till rekordnivåer?
Svaret är: därför att de kan.

Låt oss först titta på vad de vanvettiga prisförändringarna inte beror på.

– Det är inte elhandelsbolagen som är bovarna (ETC El är en elhandlare). Elhandlaren är den som säljer el till dig, men enligt lag får inte elhandlaren producera el. Det betyder att all el köps på marknaden, när priset går upp är det inte elhandlaren som tjänar stora pengar, det bolaget har oftast kvar ungefär samma marginal hela tiden. Några ören per kWh, inte några kronor.

– Det är inte elnätsbolagen, de som sköter nätet i ditt område. De tar visserligen ut stora övervinster på att flytta el men det gör de hela tiden, det påverkas inte av att elpriset blir högre. De tar ut några tiotal ören per kWh oberoende om elen kostar 1 000 öre per kWh eller 50 öre per kWh.

– Det är inte gaspriser, det vill säga Putins gas eller olja som styr svenska elpriser. Sverige producerar mer el än vi använder och rekordhöga gaspriser i Storbritannien påverkar inte kostnaden för att producera el i Norrland.

Istället ligger hela förklaringen till prischockerna på ett grundläggande fel i själva elprissystemet som i sin tur beror på politiska beslut om avreglering.

De som tar ut ohemula överpriser på el är elproducenterna. Alltså de stora elbolagen som äger vattenkraften och kärnkraften. Kostnaden för att producera el via vattenkraft är runt tjugo öre per kWh, kärnkraftsel ligger snarare mellan 30 och 40 öre. Ändå kan dessa elproducenter ta ut – obegripligt nog – 10 kr per kWh vissa timmar i elområdena där de flesta bor. Observera att det inte handlar om brist på el, det finns mer än nog, utan det handlar om hur elpriset sätts.

Systemet kallas marginalprissättning. Elpriset bestäms dagen före och sätts per timme. Elhandlarna köper el utifrån en prognos om hur mycket deras kunder behöver kommande dags timmar. Inget märkligt i det. Men det märkliga är att det är det högsta köpet under en timme som bestämmer priset för hela timmen. Om någon köper dyr el från Polen så styr det elpriset i hela södra Sverige den timmen, även om den mesta elen är billig och kommer från annat håll. Eftersom el alltid både exporteras och importeras blir det här ett självspelande piano. Sverige exporterar el till Finland, som exporterar till Estland, som säljer söderut, som i sin tur säljer till Polen som exporterar till Sverige och så vidare. Norsk billig el blir hutlöst dyr när den säljs eftersom Norge kan exportera till Storbritannien där elen är extra dyr.

Lösningen på det här är inte att var och en ska klara sig själv, då brakar elsystemet samman (och priserna blir väldigt skakiga). Lösningen är att reglera elpriset så man inför ett maxtak för vad elproducenterna får ta ut.

Det enda som idag kan kraftigt reducera priserna är när det blåser till ordentligt. Då kommer vindkraft skicka in billig el i systemet och priserna rasar. Samma sak händer på sommaren när tysk solel kan producera väldigt mycket el soliga dagar.

De partier som idag bromsar vindkraft eller solkraft gör alltså elpriset högt i onödan. Varje stoppad vindkraftspark utanför den svenska kusten är en förlust för elkonsumenterna.

Men priserna i Sverige försämras ytterligare genom att man delat in Sverige i fyra olika elområden. Detta trots att vi byggt hela elsystemet på att producera mycket i norr och sprida elen över landet.

Den officiella förklaringen till dessa elområden är att man därigenom ska locka marknaden, dvs de stora elbolagen, att snabbt skapa mer ny elproduktion i de områden som har minst sådan. Priserna ska då på sikt stabiliseras och jämnas ut.

Problemet är att marknaden inte bryr sig om någon stabilitet. Det finns ju el så det räcker och därmed inget verklig incitament för storbolagen att snabbt öka elproduktionen i söder. Tvärtom, gör man det får man ju sämre betalt för elen än om dagens system får fortsätta. Elområdena skapar en prisskillnad som är helt påhittad och absurd. I vissa ställen, ta Hultsfred, har norra delen av stan ett två kronor lägre elpris en timme, jämfört med södra delen som ligger några hundra meter närmare Skåne.

Den enda aktör som skulle kunna rätta till detta är därför staten som borde storinvestera i ren elproduktion i södra delen av landet. Men av politiska skäl avstår man. Och eftersom kommunerna bolagiserat sina elproduktionsbolag uppstår samma ointresse där. Affärerna går ju bra, varför störa dem?

Det här är orsaken till att det är utländska investerare som satsat på framförallt vindkraft i Sverige. Och som nu bromsas.

Staten har också en annan möjlighet och det är att Svenska kraftnät (Svk), det bolag som äger de stora ledningarna, köper in extra mycket billig el till elområden som har för högt pris. Det här kallas motköp och finns för att minska prisskillnaderna. Men Svk är passiva och är mer intresserade av att använda de 30 miljarder man tjänat på de höga elpriserna (Svk tar betalt för det som kallas balanskraft på din elfaktura) till att så småningom bygga ett annat elnät. Men det tar många år. Och under den tiden kan priserna få skena.

När någon säger att det är Putins gaspriser eller kriget i Ukraina som ger dig elkostnad på tio gånger mer än normalt, så är det alltså en förenkling på gränsen till ren lögn. Elpriserna skenar på grund av en avreglerad marknad med ett påhittat prissystem som ensidigt gynnar de stora elproducenterna på alla andras bekostnad.

Så vad kan man göra?

Spara på el är ett enkelt råd men svårt för många att hantera i praktiken.

Politiskt handlar det om att kräva ny lokal elproduktion i mängd. Solparker är billigast och går fortast, vindkraft till havs ger mest storskaligt.

Den som själv kan ha solceller på eget tak kommer märka att elkostnaden minskar radikalt åtminstone 8 månader per år.

Den som bor i bostadsrätt kan föreslå gemensam el så att man minskar elnätskostnaden. Ännu bättre om föreningen samtidigt investerar i solel.

Och den som kan styra sin elkonsumtion bör nu överväga timpriser istället för snittpriser per månad. Elhandlare ska kunna erbjuda timpris, för en solelsägare är det väldigt bra, man får mer betalt för elen på dagen än på snittet natt/dag.

Företag som investerar i egen elproduktion, vind eller sol, kan ju också köpa sin el till ett fast pris och därmed slippa de värsta elchockerna.

I bästa fall kommer elenergigemenskaper växa fram i Sverige, människor som går samman och gör lokal el ihop.

Även om det tar tid så finns lösningar nu när politiken inte levererar elsäkerhet och rimliga priser för alla. Men poängen är alltid att bli både elproducent och elkonsument.

Annars är man utlämnad till en marknad som ständigt kan manipuleras.

En stor elproducent som Vattenfall måste ju inte sälja till överpris.

Men gör det gärna om folk tror att det är gaspriset som är problemet.

För ETC Els del betyder det här att vi, via vårt systerbolag ETC Sol, storsatsar på att producera mer solel. Då kan vi på sikt köpa vår egen el billigare till våra kunder.