ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Utbyggnaden av vind- och solkraft har inte försämrat stabiliteten i det svenska elsystemet. Det visar en ny rapport från Energiforsk, som analyserat utvecklingen mellan 2015 och 2024.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
De senaste tio åren har produktionsmixen förändrats kraftigt i Sverige. Fyra kärnkraftsreaktorer har tagits ur drift. Vindkraften har ökat från knappt 10 procent till närmare 25 procent och även solkraften har ökat rejält. År 2024 stod solkraft för 2,4 procent av elproduktionen och levererade 4,1 TWh, vilket är en betydande ökning jämfört med tidigare år.
Till följd av detta har farhågor rests om otillräckliga resurser för att hantera elsystemstabiliteten i framtiden samtidigt som teknikutvecklingen erbjuder nya, men delvis oprövade, möjligheter.
Energiforsk konstaterar att baserat på de senaste årens frekvensdata finns det inga uppenbara tecken på att elsystemet så här långt har blivit mindre eller mer stabilt – men det finns indikationer på att förekomsten av vissa avvikelser har ökat.
Helhetsbilden i rapporten visar att samtidigt som andelen förnybar elproduktion har ökat kraftigt under de senaste tio åren fungerar systemet stabilt. Däremot har det krävts fler och nya typer av stödtjänster för att hålla balansen.
– I vår analys hittar vi inga uppenbara tecken på att elsystemet har blivit mindre fysiskt stabilt. Däremot ser risken för effektbrist ut att ha ökat om vi inte förlitar oss mer på import eller flexibilitet i elanvändningen, säger Mikael Odenberger, docent i energisystemanalys och analytiker på konsultföretaget Profu, i ett pressmeddelande.
När det gäller frekvensavvikelser (större än 0,1 Hz), har dessa legat på cirka 2 procent år efter år från 2015 och avvikelserna har varit smärre. Längre och större frekvensavvikelser är enligt rapporten väldigt ovanliga.
För att klara variationerna har Svenska kraftnät utvecklat flera nya stödtjänster. Kostnaden för dessa steg kraftigt mellan 2020 och 2023 – från under 1 miljard kronor till cirka 8 miljarder som mest under 2022.
Enligt rapporten berodde ökningen främst på höga elpriser och att marknaderna för nya tjänster ännu inte stabiliserats.
– De största kostnaderna i elsystemet är fortfarande produktion och överföring. Stödtjänsterna utgör bara några få procent. Med ny teknik som batterilager väntas det bli billigare att hålla systemet stabilt framöver, säger Odenberger.
I en intervju med Tidningen Energi svarar Mikael Odenberger på frågan om hur elsystemet fungerar på lång sikt med mer väderberoende kraft:
– Det finns inget enkelt svar på hur mycket det kan växa. Rent tekniskt kan man gå mycket långt när det gäller att få in väderberoende produktion. Även om vårt elsystem kommer dubbleras, betyder inte det att felen måste bli större.
Energiforsks vd Markus Wråke betonar att rapporten visar en positiv bild:
– Det är kritiskt att elsystemet är robust, men på senare år har det börjat ifrågasättas. Den här rapporten bekräftar att det svenska elsystemet fungerar väldigt bra i ett internationellt perspektiv.
• Rapporten ”Elsystemets stabilitet” är framtagen inom Energiforsks program NEPP och Mistra Electrification. Den bygger på offentliga data och är skriven av forskare vid Profu och DNV.
• Energiforsk initierar, samordnar och bedriver forskning och analys inom energiområdet för ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem och är politiskt neutralt.
