Fyll i dina uppgifter och välj vilket som stämmer. Vi återkommer med nästa steg via e-post.
Inte kund, sparare eller hyresgäst? Gå med som extern medlem (175 kr/mån)
För att gå med kostnadsfritt behöver du vara ETC El-kund, dela hushåll med en ETC El-kund, vara sparare i ETC Bygg, ETC Sol eller Dagens ETC, eller bo i ett av våra hyreshus.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Allt började med en bok. När 73-årige Tom Ellisson, idag projektledare och ordförande i Skintebo Utvecklingsförening, läste boken ”Bli Solrik” av Johan Jenny Ehrenberg väcktes tanken: varför producerar vi inte vår egen el tillsammans? Fyra år senare står han i spetsen för ett av landets mest ambitiösa lokala energiinitiativ.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
I dalgången Skintebo på västkusten – med runt 800 hushåll och 3 000 boende – pågår arbetet med att skapa en storskalig, medborgardriven energigemenskap.
Projektet har nyligen beviljats stöd från Energimyndigheten för en omfattande genomförbarhetsstudie som ska pågå mellan november 2025 och mars 2027.
– Det handlar om att ta kontroll över produktion och konsumtion av el här i området. Vi vill stabilisera priserna, stärka gemenskapen och öka vår motståndskraft, säger Tom Ellisson.
I dag har bara några enstaka hus i Skintebo solceller. Samtidigt finns enorm potential. Området rymmer åtta parkeringshus med stora takytor, 36 fastigheter i bostadsrättsföreningen där Tom själv bor, 64 laddstationer – och ett välorganiserat föreningsliv med åtta samfälligheter och en bostadsrättsförening.
För fyra år sedan startade Tom Ellisson en Facebookgrupp. I dag samlar den runt 250 engagerade grannar. Studiecirklar har hållits, intervjuer genomförts och energifrågan diskuteras dagligen.
– Vi är redan medborgarstyrda. Nu vill vi ta nästa steg och bli en energigemenskap där alla som vill kan vara med, även de som inte har eget tak eller kapital att investera, säger han.
Projektets syfte är att undersöka hur en energigemenskap i befintlig bebyggelse faktiskt kan fungera – tekniskt, juridiskt, ekonomiskt och socialt. Resultatet ska bli en konkret genomförandeplan och så kallade ”typfall” som andra områden i Sverige kan kopiera.
För den oinvigde kan begreppet låta abstrakt. Men Ellisson beskriver det enkelt:
– Tänk samfällighet. Vi har vägföreningar, fjärrvärmeföreningar och vindkooperativ. En energigemenskap är samma princip: vi går ihop kring något vi har gemensam nytta av – elen.
I Skintebo är tanken att minska antalet individuella nätabonnemang från 800 till 11 anslutningspunkter.
Vid mätpunkterna installeras batterier. Inom området produceras solel på parkeringshus och fastigheter, lagras lokalt och delas mellan medlemmarna.
Nätbolaget Ellevio var initialt skeptiskt.
– Första kontakten var ett stort nej. Nätbolagen har monopol och ser det som ett hot mot sin affärsmodell – de förlorar nätabonnemang. Men jag gav mig inte. Jag krävde en kontaktperson och till slut blev de intresserade, inte minst av juridiken.
Bakgrunden är ett EU-direktiv som innebär att även de svenska elnätbolagen är skyldiga att underlätta för engergigemenskaper.
Nu pågår dialog med Ellevio om att leasa befintliga kablar och samarbeta kring flexibilitet och batterilagring.
Att bryta upp det traditionella nätmonopolet är juridiskt komplicerat, och en advokatbyrå är inkopplad för att hantera frågor om anläggningsbeslut från 1970-talet, bevarandeplaner och gällande ellagstiftning.
Genomförbarhetsstudien ska analysera flera spår: Solceller på parkeringshus och bostadsfastigheter, lokal batterilagring, möjlighet till likströmsnät i garage, smarta mätpunkter per huslänga och eventuellt delägarskap i vindkraft.
Målet är inte nödvändigtvis full självförsörjning, utan ett system som optimerar produktion, lagring och användning för att kapa effekttoppar och stabilisera priser.
– Vi vet inte exakt var vi landar än. Det är därför vi gör studien. Men vi tror att vi kan skapa en stabilare och billigare el för alla som är med.
Bostadsrättsföreningen har redan kommit långt i sina planer att installera solceller på sina 36 fastigheter, en investering på cirka 30 miljoner kronor. Om det skulle visa sig möjligt att finna en finansiering utan att belasta föreningens ordinarie ekonomi, då är det bara att verkställa planen.
En central fråga är hur man säkerställer att projektet inte bara blir för redan engagerade och resursstarka.
– Det är avgörande att alla kan vara med, även de som inte har egna solceller. Vi måste bygga en modell där nyttan delas rättvist.
Projektet ska därför undersöka hur lokalt engagemang odlas över tid och om nya affärsmodeller krävs. En ideell förening bildas inom kort, med organisationsnummer och bankkonto. Därefter kan formella samarbeten inledas.
Den största risken?
– Att vi inte får med oss tillräckligt många. Det kräver engagemang. Men jag upplever att intresset är stort.
Kriget i Europa har gjort energisäkerhet till en konkret fråga även i Sverige. Tom Ellisson är en av undertecknare av en debattartikel om vikten av energigemenskaper, ”Framtidens elnät börjar i kvarteret och i lokalsamhället – dags att definiera energigemenskaper”, publicerad i Ny Teknik. I den lyfts möjligheten till ö-drift – att ett område automatiskt kan koppla bort sig från det övergripande nätet och drivas på egenproducerad och lagrad energi vid kris.
– Det är klart att det känns tryggt att veta att vi kan klara oss bättre vid ett avbrott. Det är riskspridning. Och det stärker sammanhållningen.
I Danmark och Nederländerna har energigemenskaper kommit längre, inte minst tack vare tydligare lagstiftning, konstaterar Tom Ellsson. I Sverige har både Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen föreslagit att en tydlig definition införs i lag – men ännu saknas ett heltäckande ramverk.
Om allt går enligt plan finns en genomförandeplan klar 2027. Tom Ellisson tror att de första konkreta installationerna kan vara på plats inom två år – och att energigemenskapen är fullt fungerande inom mindre än fem.
– 2030 är alla som vill medlemmar. Vi har sol på taken, batterier vid anslutningspunkterna och ett fungerande samarbete med Ellevio. Då kommer det att vara lika självklart som att vara med i en idrottsförening.
I ett land med runt 30 000 samfälligheter skulle modellen kunna kopieras brett.
– Det här är inte bara för Skintebo. Vi vill skapa något som andra kan använda. Framtidens elnät börjar i kvarteret.
Och allt började med en bok om att bli solrik.
– Jag har inspirerats av ETC och vi hoppas kunna samarbeta med ETC när vi går vidare med energigemenskapen.
ETC Sol och ETC Bygg driver idag en kamp för att skapa en energigemenskap i Växjö, för en fastighet med tre hyreshus.
Dessutom pågår ett arbete med att skapa energigemenskaper i Hultsfred, både runt ETC Sols solpark och runt de parhus som ETC Bygg uppför i Herrstorpet, Hultsfred.
