ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Är elnätsfakturan plötsligt betydligt högre än elräkningen – trots att du använder elen sparsamt? Det kan bero på de nya effektavgifterna. Men allt fler anpassar sig – och minskar elanvändningen när nätet är som mest belastat, visar aktuella siffror från nätbolaget Ellevio.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
För att använda elnäten mer effektivt har myndigheten Energimarknadsinspektionen beslutat att alla elnätsbolag ska införa en effektavgift. Den innebär att din avgift påverkas av hur mycket el du använder vid de tillfällen då ditt hushåll har som högst förbrukning. Effekten mäts som timmedeleffekt, vilket är genomsnittet av din elanvändning under en timme. Avgiften baseras sedan på snittet av de tre högsta effekttopparna under månaden, fördelade på tre olika dygn. Mellan klockan 22 och 06 är det billigare att använda elnätet – då räknas bara halva effekttoppen.
Senast den 1 januari 2027 måste Sveriges 170 elnätsbolag införa rörliga effektavgifter. De ska utformas så att det svider i plånboken för hushåll som använder mycket el vid tidpunkter då nätet är hårt belastat. Den som däremot flyttar sin elanvändning till så kallade låglasttider ska komma billigare undan.
Hittills har drygt 30 bolag tagit steget till den nya prismodellen. Bland landets tre största elnätsägare – Vattenfall, Eon och Ellevio – är Ellevio den enda som hittills har infört effektavgifter på bred front. Sedan januari 2025 debiteras företagets cirka 500 000 villakunder baserat på genomsnittet av de tre timmar under tre olika dagar i månaden då hushållet hade högst genomsnittligt effektuttag.
Nu, efter ett år, kan elnätsbolaget konstatera att upplägget har påverkat kundernas elanvändning i önskad riktning. Effekttopparna har i genomsnitt sjunkit med 3 procent efter korrigering för utomhustemperaturen, rapporterar Ny Teknik.
I praktiken innebär det att medelkundens genomsnittliga topp har sänkts med cirka 150 W. Det kan låta som ett skralt utfall. Men enligt Ellevio motsvarar det att 20 000 villor skulle kunna anslutas i det befintliga nätet utan att det behöver byggas ut.
David Bjurhall, chef för pris- och regleringsfrågor på Ellevio, säger till Tidningen Energi att företaget inte har kännedom om hur kunderna har gått tillväga för att kapa sina toppar, men han tor att en stor del av förändringen beror på att elbilsägare har flyttat sin laddning till natten.
Frågan är vad mer privatpersoner kan göra för att minska effekttoppar.
Anton Borgström, IT-chef för ETC, förklarar att du som elkund kan göra vissa saker.
– Det allra bästa är att ha egna solceller och batterilagring med smart styrning. Då kan du helt undvika effekttoppar.
Men alla har ju inte möjlighet till egna solceller, vad kan man göra då?
– Du kan logga in i ditt elhandelsbolags app – till exempel ETC El om du har det – eller din elnätägares app, för att se din personliga elförbrukning och när på dygnet du har förbrukningstoppar. Det ger en bild av hur mycket effekttopparna påverkar din totala elkostnad.
– Det handlar om att analysera mönstret bakom effekttopparna. Om de bara uppstår vid enstaka tillfällen är det viktigt att gå tillbaka och titta på vad som faktiskt hände just de dagarna – till exempel ovanliga belastningar, samtidiga aktiviteter eller tillfälliga avvikelser i systemen. Den typen av analys ger ofta tydliga ledtrådar till om topparna är rimliga eller om de går att undvika.
– Om effekttopparna däremot återkommer regelbundet, exempelvis varje kväll, behöver vi som elkonsumenter arbeta mer strukturerat med att förändra beteenden och schemaläggning, om vi vill undvika höga effektavgifter.
Små justeringar kan göra stor skillnad, enligt Anton:
– Som att sänka laddeffekten för elbilar, tidsstyra vissa processer eller sprida ut energikrävande aktiviteter över längre tid. På så sätt kan vi minska toppbelastningen utan att det påverkar vår vardag negativt.
