ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Elförbrukningen i Sverige minskade även det gångna året, samtidigt som skillnaderna i elpris mellan norr och söder blev allt större. Välfyllda vattenmagasin pressade priserna i Norrland till rekordlåga nivåer. I ett internationellt perspektiv har Sverige fortsatt låga elpriser.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Trots omfattande politiska satsningar på elektrifiering av industri och transporter fortsätter den svenska elanvändningen att gå åt motsatt håll.
Enligt preliminära siffror från Energiföretagen sjönk den totala elanvändningen med cirka en procent jämfört med föregående år, även när hänsyn tas till väder och temperatur.
Det bidrog till att importen av el blev rekordlåg, samtidigt som Sverige behöll en hög nettoexport till grannländerna.
Den svenska elproduktionen uppgick till drygt 168 terawattimmar, vilket är en svag minskning jämfört med året innan. Exporten låg kvar på höga nivåer, medan importen fortsatte att minska och landade på historiskt låga nivåer.
Sammantaget visar siffrorna att Sverige i allt högre grad klarar sin elförsörjning med inhemsk produktion, trots minskad användning inom landets gränser.
Året präglades också av stora regionala skillnader i elpris. I norra Sverige pressades priserna ner kraftigt, med en nedgång på över 30 procent i elområdena SE1 och SE2. Förklaringen är framför allt god tillgång på vattenkraft efter ett år med välfyllda magasin, i kombination med relativt låg efterfrågan.
I södra Sverige såg utvecklingen helt annorlunda ut. I elområde SE3, som omfattar Stockholm och stora delar av Svealand, steg elpriserna med omkring 25 procent.
I SE4, som täcker Skåne och södra Götaland, ökade priserna med nära 20 procent.
Skillnaderna mellan elområdena blev tydligare än på länge. Bara under omkring två procent av årets timmar hade hela Sverige samma elpris – en kraftig minskning jämfört med året innan. Begränsad överföringskapacitet från norr till söder, i kombination med att elpriserna i södra Sverige är starkare kopplade till kontinentens betydligt högre prisnivåer, bidrog till utvecklingen.
Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nordpool – referenspriset på den nordiska elmarknaden – låg kvar på en relativt låg nivå under året, men steg något, från 41 till 44 öre/kWh (+ 7 procent). Som jämförelse låg snittpriset i Tyskland på 98 öre/kWh under året.
Det nordiska systemprisets månadsgenomsnitt varierade mellan 21 öre/kWh i juni och 68 öre/kWh i februari.
Trots relativt låga genomsnittliga elpriser i ett nordiskt perspektiv blev året också mindre extremt än tidigare när det gäller negativa elpriser. Antalet timmar med minuspriser halverades jämfört med året innan, även om negativa priser fortfarande förekom ofta i norra Sverige under perioder med hög produktion och låg efterfrågan.
På produktionssidan var vattenkraften den stora vinnaren. Med en ökning på sju procent stod vattenkraften för drygt 40 procent av den totala elproduktionen.
Samtidigt minskade kärnkraftsproduktionen markant, främst till följd av att Oskarshamnsverket stod still under en stor del av året.
Även vindkraften backade något efter ett rekordstarkt föregående år.
Solkraften fortsatte att sätta nya produktionsrekord, om än från lägre nivåer. Procentuellt sett ökade solkraften mest av alla kraftslag – men den ökar sin andel långsammare än i många andra länder.
Sammantaget tecknar statistiken bilden av ett svenskt elsystem i förändring: stabil produktion, minskad elanvändning och allt tydligare regionala skillnader. Samtidigt väcker den fortsatta nedgången i elförbrukning frågor om hur snabbt elektrifieringen av samhället faktiskt går.
Vattenkraft, 41 procent (38 procent 2024)
Kärnkraft, 26 procent (29)
Vindkraft, 23 procent (24)
Värmekraft, 7 procent (7)
Solkraft, 3 procent (2)
Källa: Energiföretagen, Svenska kraftnät, SCB
