Effektavgifter – eller effekttariffer – innebär att en del av elnätsavgiften baseras på hur mycket el en kund använder samtidigt, snarare än enbart den totala förbrukningen. Tanken har varit att få hushåll och företag att sprida sin elanvändning över dygnet och därmed minska belastningen på elnäten under toppar.
Men modellen har mött hård kritik från både konsumenter och politiker. Kritiker menar bland annat att systemet är svårt att förstå och riskerar att göra elräkningarna mer oförutsägbara för hushåll.
Kravet på effekttariffer tas bort
Enligt uppgifter till TT innebär regeringens besked att elnätsbolagen inte längre ska tvingas införa effekttariffer senast den 1 januari 2027, vilket tidigare varit planen.
I stället ska Energimarknadsinspektionen nu ändra sina föreskrifter och ta bort kravet. Myndigheten ska ha upphävt de nuvarande reglerna senast den 30 juni i år.
Beslutet ses som en tydlig signal till elnätsbolagen om att det nuvarande systemet inte ska införas i sin nuvarande form. Även om bolagen i teorin fortfarande kan använda effektbaserade tariffer frivilligt bedöms sannolikheten som låg.
Avgifter redan införda på vissa håll
Trots att systemet ännu inte blivit obligatoriskt har ett antal nätbolag redan infört effekttariffer. Av Sveriges omkring 170 elnätsföretag har mellan 30 och 50 infört någon form av effektbaserad avgift.
Bakgrunden är regler från Energimarknadsinspektionen som antogs 2022 och som syftade till att göra elnätsavgifterna mer kopplade till hur elnäten faktiskt belastas.
De elnätsbolag som redan har effekttariff har olika sätt att lösa detta på, men i huvudsak betalar kunden delvis för de enstaka effekttoppar man har under en månad.
Det största av de elnätsföretag som infört effektavgift är Ellevio. De har utformat effektavgiften så att den består av tre delar:
- En fast avgift som är olika beroende på kundens huvudsäkring.
- Överföringsavgift som är baserad på elanvändningen i kWh under månaden.
- Effektavgift som är baserad på genomsnittet av kundens tre högsta effekttoppar (under en timme) under månaden. Den andelen står för 40 procent av den totala elnätsavgiften.
- Nattetid (22-06) räknas bara halva effekttoppen.
Politiskt tryck bakom stoppet
Frågan har under en längre tid varit politiskt omstridd. Flera partier har krävt att systemet pausas eller görs om, och regeringen har tidigare signalerat att effekttarifferna kan stoppas helt.
Energi- och näringsminister Ebba Busch har tidigare sagt att systemet behöver ses över, efter kritik från hushåll och företag som upplevt att avgiften är svår att förstå och planera sin elanvändning efter.
Hur ett nytt system för elnätsavgifter ska se ut framöver är ännu oklart. Regeringen väntas nu gå vidare med en översyn av reglerna.
Kan vara ett effektivt verktyg
Enligt Svensk solenergi kan effektavgifter vara ett användbart verktyg – men bara om de kopplas tydligt till de timmar då elnätet faktiskt är hårt belastat. Branschorganisationen efterlyser därför mer standardiserade och transparenta modeller som bättre speglar den faktiska belastningen i nätet och som även kan gynna lokal elproduktion.