ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Forskningen om hur ett netto-nollutsläpp kan uppnås finns redan, och de tekniska lösningarna är i stor utsträckning kända. Det som i dag står i vägen för omställningen är framför allt bristande politisk handlingskraft. Det konstaterade Filip Johnsson när han nyligen höll en inspirationsföreläsning för Klimatriksdagen om hur Sverige kan bygga ett pålitligt, klimatsäkert och hållbart energisystem.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Enligt Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers och ledamot av Klimatpolitiska rådet, kräver omställningen att Sverige snabbt elektrifierar både transportsektorn och stora delar av industrin för att fasa ut fossila bränslen.
Det ökade elbehovet kan till stor del mötas genom en snabb utbyggnad av vindkraft, i kombination med energieffektivisering som minskar behovet av ny elproduktion.
Samtidigt visar energisystemanalyser att variationer i elproduktion och elanvändning kan hanteras med befintliga och kostnadseffektiva lösningar – ofta snabbare och billigare än att bygga ny kärnkraft.
Globalt fortsätter utsläppen av koldioxid från förbränning att öka i takt med ekonomisk tillväxt, med tillfälliga nedgångar endast vid kriser som finanskriser och pandemier. Trots kraftigt ökade investeringar i förnybar energi står fossila bränslen fortfarande för omkring 80 procent av världens energianvändning.
Enligt Johnsson beror detta inte på tekniska begränsningar, utan på att det i många länder fortfarande är för billigt – eller gratis – att släppa ut koldioxid.
Elektrifiering pekas ut som den enskilt viktigaste åtgärden för utsläppsminskningar i den industrialiserade delen av världen. Det handlar både om direkt elektrifiering, som elbilar och eldrivna industriprocesser, och indirekt elektrifiering via exempelvis vätgas, för industri. Därtill krävs smartare användning av el genom så kallad sektorsintegrering, där elproduktion, lagring och elanvändning kopplas samman för att skapa flexibilitet i systemet.
– Här har Sverige särskilt goda förutsättningar, framhöll Filip Johnsson. Sverige har stora landytor, lång kustlinje, goda vindlägen och ett elsystem som redan till stor del är fossilfritt.
Sverige har dessutom ett nettoöverskott av el på årsbasis. Enligt Filip Johnsson borde detta vara en utgångspunkt för politiken, snarare än den polariserade debatt som ofta ställer vindkraft mot kärnkraft.
Utmaningarna framöver är i första hand icke-tekniska. Långa tillståndsprocesser, bristande lokal acceptans och otydliga långsiktiga politiska spelregler försvårar investeringar. Johnsson pekade på behovet av bättre samverkan med kommuner och lokalsamhällen, exempelvis genom ekonomiska incitament kopplade till energiinfrastruktur.
EU:s utsläppshandelssystem lyftes fram som ett avgörande styrmedel. Efter flera reformer har priset på utsläppsrätter stigit till nivåer som på allvar kan driva fram klimatinvesteringar, särskilt inom industrin.
Samtidigt krävs en aktiv industripolitik som minskar riskerna för företag som investerar i ny, klimatneutral teknik. Industrin själv har i många fall gått före, med egna mål om klimatneutralitet och fossilfria värdekedjor.
Avslutningsvis betonade Johnsson att klimatåtgärder ofta utgör en liten del av den totala kostnaden för produkter som bilar och byggnader, trots att de minskar utsläppen kraftigt. Det gör omställningen både möjlig och samhällsekonomiskt rimlig. För att lyckas krävs dock långsiktighet, rättvisa styrmedel och en politik som i större utsträckning tar fasta på vad forskningen redan visar – och på det faktum att en bred majoritet av befolkningen vill se kraftfullare klimatåtgärder.
En fråga från publiken handlade om hur fort det är möjligt att ställa om, med tanke på det hoppfulla budskapet att forskning och teknik är på plats.
Filip Johnsson betonade att tidsåtgången i hög grad styrs av tillståndsprocesser och investeringsbeslut.
– Om alla tillstånd vore på plats kan landbaserad vindkraft byggas på omkring tre år, havsbaserad vindkraft på fem till sex år, medan ny kärnkraft i regel tar tio år eller mer.
Samtidigt konstaterade han att ledtiderna varierar kraftigt på användarsidan.
– Inom industrin handlar det ofta om mycket stora och långsiktiga investeringar, exempelvis i fossilfritt stål, där omställningen kan ta minst tio år.
Trots detta menade Johnsson att Sveriges mål om netto-nollutsläpp till 2045 är fullt möjligt att nå – om fokus läggs på rätt åtgärder och beslut fattas i tid.
Han underströk att 2045 kan uppfattas som långt bort, men påminde om att Sverige redan har ett lagstadgat mål till det året, medan EU:s motsvarande mål ligger på 2050. Däremot var han mer skeptisk till ännu tidigare tidpunkter. Att nå klimatneutralitet redan till 2035, även om det i teorin vore möjligt, beskrev han som orealistiskt i praktiken, givet dagens politiska och samhälleliga förutsättningar.
En annan fråga från publiken handlade om vad som är viktigast i den kommande valrörelsen.
– Jag vet att det låter klyschigt, men: Lyssna på forskningen! Och att vi slipper vallöften om saker som inte så bra, som att sänka priset på bensin och diesel.
I samband med inspirationsföreläsningen presenterade föreningen Klimatriksdagen sitt energipolitiska program inför valrörelsen.
Kraven handlar bland annat om utbyggnad av havsbaserad vindkraft, mindre avfallsförbränning, effektivare energianvändning, bättre lagring och styrningen samt att underlätta för fler solceller på tak och energigemenskaper, med skattefri sol- och vindkraft.
ETC El hade under kvällen ett informationsbord, och svarade på frågor om Sveriges enda elbolag som låter allt överskott gå till att bygga ut solenergi.
