Bengt Stridh fick tillsammans med teamet på Mälardalens universitet nyligen motta solenergibranschens pris för projektet Agrivoltaic.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC.

Grattis till vinsten av Svensk Solenergis pris för Årets prestation!

– Tack! Det är som att vinna solenergins Oscarspris. Det är kul, hedrande och roligt. Nytt för i år är att vi – utom äran – får en statyett också.

Vad betyder det för er att få det här priset?

– Det gäller att hela tiden nå ut med sitt budskap, och priset ger uppmärksamhet. Det roligaste är att energiministern (Khashayar Farmanbar, S, reds anm.) var där och fick höra om Agrivoltaic och de andra projekten som presenterades, och kan inse vilken stor potential det finns för solel i Sverige. Solelen kan vara en viktig del av framtidens elförsörjning, potentialen är mycket större än vad folk i allmänhet tror.

Ert projekt Agrivoltaic innebär att solcellsmoduler placeras ut på åkermark. Vilka fördelar finns det med det och hur stor är potentialen för elproduktion?

– Den teoretiska potentialen om vi tar 4,6 procent av jordbruksmarken i anspråk är att vi skulle kunna producera motsvarade knappt 30 procent av Sveriges elanvändning idag. Skulle vi använda betesmark motsvarar potentialen hela Sveriges elanvändning. Skulle vi använda mark som idag används för vall och grönfoderväxter, kan vi produvera motsvarande dubbelt så mycket el som årligen används i Sverige idag. Det visar att man bara behöver använda en väldigt liten andel åkermark för att få en väldigt hög solelsproduktion.

– Vanligen finns en konflikt mellan elproduktion och odling. Med solceller på jordbruksmark kan man producera både el och livsmedel och därmed undvika den konflikten plus att jordbrukaren genom större skördar och egen elproduktion får en bättre lönsamhet.