ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Sverige ser ut att gå in i den kommande vintern med en positiv effektbalans. Enligt Svenska kraftnäts nya Kraftbalansrapport väntas elförsörjningen vara tillräcklig för att klara den så kallade topplasttimmen – den timme då elförbrukningen är som störst – utan att landet behöver nettoimportera el, förutsatt en normalvinter.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Prognosen visar på ett överskott på omkring 1 000 megawatt per timme under topplasttimmen, vilket innebär att den svenska elproduktionen förväntas överstiga efterfrågan. Vid en kallare så kallad tioårsvinter, som statistiskt inträffar vart tionde år, vänds dock balansen till ett underskott på cirka 200 MWh/h, vilket skulle kunna kräva import eller andra åtgärder för att möta behovet.
Trots den positiva prognosen för vintern 2025/2026 varnar Svenska kraftnät i sin rapport för att risken för effektbrist ökar de kommande åren. Huvudorsaken är den snabbt växande elförbrukningen i takt med elektrifieringen av industrin och transportsektorn.
Samtidigt pekar kritiker på att varningen från Svenska kraftnät kan vara överdriven.
Siffror från Energiföretagen över elåret 2024 visade att den totala elproduktionen i Sverige ökade med 4 procent under 2024, från 162,8 TWh till 169,1 TWh – men elanvändningen växer knappt alls. Under 2024 ökade den endast 1 procent, motsvarande 1,6 TWh, till totalt 135,9 TWh. Det är i linje med den stabila nivå som förbrukningen legat på de senaste tre decennierna.
Samtidigt ökar exporten av el från Sverige kraftigt (nettoexporten steg 2024 från 28,5 TWh till 33,2 TWh, en ökning med 16 procent).
Professor Tomas Kåberger konstaterar:
– Risken för ”effektbrist” har varit ett återkommande argument för att vi måste ha ny kärnkraft trots att verkligheten säger att risken snarare har minskat med tiden. Under vintern 2021–2022 användes den svenska reserven i fem timmar, för att stödja elsystemet i Polen.
Kåberger tillägger att 2003 var Sverige nettoimportör över 7 900 av årets 8 760 timmar. Som mest importerade vi då 5 500 MW, vilket är mer än all kärnkraft levererar idag.
Men om vi hade så stort importbehov 2003 – betyder inte det att vi saknar effekt?
– Det betyder att vi saknade effekt DÅ! Tvärtemot mot vad partierna bakom regeringen påstår, har ju elsystemet blivit bättre sedan vi började bygga ut vindkraften, effektivisera elanvändningen och stänga de sista olönsamma reaktorerna.
En nyhet för i år är att Svenska kraftnät numera redovisar kraftbalansen två gånger per år. I rapporten ingår även en uppföljning av hur driftsäkerheten har upprätthållits sedan den föregående perioden.
I årets uppföljning konstateras att driftläget under sommaren 2025 har varit stabilt, utan några större störningar i det svenska elsystemet.
Kraftbalansrapporten publiceras på uppdrag av regeringen och ger en samlad bild av tillgången och efterfrågan på el under årets mest belastade timme.
Nästa rapport väntas publiceras senast den 15 maj 2026.
