Två M-företrädare hävdar i en debattartikel att kärnkraften behövs om utsläppen ska minska. Stämmer det verkligen?

Den här texten publicerades ursprungligen i Dagens ETC. 

Fråga: I en debattartikel i Aftonbladet (6/6) skrev två M-företrädare att Tyskland nyligen fick lov att skjuta fram en planerad stängning av ett kolkraftverk för att garantera stabiliteten i det tyska elnätet. Detta som en konsekvens av att kärnkraftverk stängts ner. De hävdar därmed att kärnkraften behövs om utsläppen ska minska. Stämmer det verkligen?

/Robert Zackrisson

Svar: Det stämmer inte att kärnkraft behövs för att utsläppen ska minska. Förnybar el är billigare än ny kärnkraft för att ersätta fossila bränslen. Ofta är ny förnybar el till och med billigare än att driva existerande kärnkraft vidare. Kärnkraften i världen har aldrig producerat mer el än år 2006. Sedan dess har förnybar elproduktion fördubblats och ger mer än dubbelt så mycket el som 2006.

Kärnkraft behövs inte heller för stabiliteten i näten. Påståendet att ”Tyskland tvingats skjuta på stängningen av ett kolkraftverk för att garantera stabiliteten i nätet” handlar om att myndigheterna har gett tillstånd att under ett par år bygga om kolkraftverk så att de slutar elda kol, men där generatorerna ska fortsätta snurra och leverera så kallad reaktiv effekt. Det som var ett kolkraftverk kommer alltså att finnas kvar, drivet av förnybar el, utan koleldning och koldioxidutsläpp. Så ”att stängningen skjutits fram” är inte helt fel – men lätt att missuppfatta.

Lösningar med batterier är ofta både billigare och mer tillförlitliga för att stabilisera frekvens och spänning. Reaktorer är oflexibla och producerar i bästa fall jämt. Samtidigt är reaktorer en av de vanligaste orsakerna till störningar av stabiliteten, eftersom oplanerade snabbstopp orsakar den sorts störning som är svårast att hantera. 

I Tyskland sker avvecklingen av kolkraft med systematik. Myndigheterna ska se till att kolkraftverken stängs i ekonomisk ordning, genom auktioner där den som begär minst kompensation för att stänga ett verk får stänga först. Men avvecklingen av kol- och kärnkraft fordrar också att man hinner bygga de elledningar som behövs för att ingen del av landet blir utan el.

Sedan 2010 har avvecklingen av kol gått fort i Tyskland. Kolkraften har minskat mer än kärnkraften. Båda kraftslagen har i stort sett halverats när förnybart vuxit så snabbt att sol och vind sedan 2019 ger mer el än stenkol och brunkol tillsammans. Elproduktionen med andra fossila bränslen – framförallt olja och gas – har minskat lite, medan exporten av el har ökat något. 2020 gick produktionen av el från förnybart om all fossil el i landet.

Elnätsbolaget 50Hz, som driver stamnätet i det kolintensiva östra Tyskland, har nu nått 62 procent förnybar el. Målet är att nå 100 procent år 2032 för att billig, förnybar el ska kunna ersätta fossila bränslen i industrin och transportsektorn. Trots att Tyskland inte har Sveriges vattenkraftresurser ser man det alltså som möjligt att ha 100 procent förnybar el flera år före oss.

Tomas Kåberger
Professor i industriell energipolicy
och ledamot i Klimatpolitiska rådet,
bland annat. Skriver även
ledartexter i Dagens ETC.