Kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 är med sina 1 600 MW den enskilt största kraftkällan i det nordiska elsystemet, där både Sverige och Finland ingår. Sedan söndagskvällen står reaktorn stilla till följd av ett turbinfel, enligt Nordpool. Reaktorn är bortkopplad från elnätet och prognosen är att delar av kapaciteten ska vara tillbaka tisdag morgon.

– Elnätsansvariga myndigheter ska vid plötsliga bortfall i elproduktionen snabbt kompensera med effekt och där är batterier särskilt väl lämpade för att bidra. För de företag och privatpersoner som äger batterier är det en bra affär att vara med och stabilisera elnätet, säger Dan-Eric Archer, vd för Checkwatt.

Olkiluoto 3 togs i drift i april i år, 14 år försenad. Bygget har kantats av problem, konflikter och ökade kostnader, skriver Ny Teknik.

Snabbstoppet var det tolfte som drabbat reaktorer i svenska och finska kärnkraftverk under 2023, visar statistik från Nordpool som CheckWatt har sammanställt. I genomsnitt har det tagit 4 dagar och 16 timmar för reaktorerna att åter tas i drift.

– Nackdelen med stora centraliserade kraftverk är att elnätet blir sårbart när något går fel. Ett elsystem med mycket sol- och vindkraft kombinerat med bland annat batterier skulle ge helt nya nivåer av driftsäkerhet i elnätet jämfört med i dag, säger Dan-Eric Archer.

Energilager i form av batterier anslutna till nätet kan inte bara stabilisera spänningen utan också hålla frekvenser i nätet stabila även när ett kraftverk behöver snabbstoppas, genom att omedelbart börja leverera energi till nätet, enligt Tomas Kåberger. 

– I relation till att bygga ny kärnkraft är kostnaderna för stödtjänster små. En del av ersättningen går till de företag och privatpersoner som är anslutna till virtuella kraftverk. När det är lönsamt att investera i energilager skapas andra mervärden och förutsättningar för ett resurseffektivt, förnybart elsystem, säger Dan-Eric Archer.