Fyll i dina uppgifter och välj vilket som stämmer. Vi återkommer med nästa steg via e-post.
Inte kund, sparare eller hyresgäst? Gå med som extern medlem (175 kr/mån)
För gratis medlemskap behöver du vara ETC El-kund, dela hushåll med en ETC El-kund, vara sparare i ETC Bygg, ETC Sol eller Dagens ETC, eller bo i ett av våra hyreshus. En
engångs registreringsavgift på 80 kr tillkommer.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
När Finland nu inför EU:s regler om effekttariffer väljer landet en betydligt mer styrd modell än Sverige. Samtidigt går det lokala elbolaget på Åland helt emot utvecklingen – och avstår från effektavgifter för vanliga hushåll, rapporterar Svenska Dagbladet.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
I Finland har myndigheterna satt tydliga ramar för hur avgifterna får utformas. Bland annat finns ett pristak och en nedre gräns som innebär att effektuttag under 8 kW inte ska leda till extra avgifter. Dessutom måste kunder alltid kunna välja abonnemang utan effekttariffer.
Beslutet kom efter kritik från bland annat organisationen Finlands Egnahemsförbund.
Elbilsägare som laddar hemma kan fortfarande påverkas. Med en semisnabb laddbox 3-fas 16 A, vilket är den vanligaste laddboxen för hemmabruk, kommer du upp i cirka 11 kW.
På Åland har det kundägda elbolaget Ålands Elandelslag valt att ta det ett steg längre. Där införs inga effektavgifter alls för privatkunder.
Bolagets vd David Karlsson menar att systemet riskerar att bli för komplicerat för vanliga elkunder.
– De flesta kunder kan inte förklara skillnaden mellan effekt och energi och de ska heller inte behöva det. Min målsättning är att de ska kunna luta sig tillbaka och att det ska fungera ändå. Det är något fundamentalt fel om du måste vara väldigt kunnig för att vara elkund, säger han till Svenska Dagbladet.
Beslutet har också påverkats av analyser från bland andra svenska Energiforsk, som pekar på att nyttan med effektavgifter i många fall är begränsad.
Energiforsk skriver i sin rapport att effektavgifter i teorin kan bidra till ett jämnare utnyttjande av elnätet, men att de empiriska resultaten är svaga. De flesta studier hittar inga eller väldigt små minskningar av topplaster, och många utvärderingar lider av metodproblem som självselektion och avsaknad av kontrollgrupper. Kundernas förståelse för skillnaden mellan energi (kWh) och effekt (kW) är låg, vilket gör att prissignalerna ofta inte leder till beteendeförändringar.
När hushåll faktiskt reagerar sker det vanligen genom mindre justeringar, såsom att flytta elintensiva aktiviteter till lågpristimmar. Teknikstöd – exempelvis smarta styrsystem, appar och batterier – kan förstärka effekterna, men används i dagsläget i begränsad omfattning.
Enligt David Karlsson kan kunder i praktiken drabbas av avgifter även när elnätet inte är särskilt belastat.
Han lyfter också fram risken för motstridiga signaler i prissättningen. Ett hushåll kan exempelvis försöka utnyttja låga elpriser genom att ladda elbilen när spotpriset är lågt – men samtidigt få en extra avgift om laddningen skapar en effekttopp.
– I värsta fall kan du förlora pengar på att använda el när den är billig, vilket blir svårt att förklara för kunderna, säger han till Svenska Dagbladet.
Effektavgifter används däremot fortfarande för större elanvändare på Åland, exempelvis företag med mycket hög säkringsnivå. Där anses kunskapen och möjligheten att styra förbrukningen vara större. Det handlar om företag med en säkring på mer än 200 A. Det är i storleksordningen tio gånger en vanlig villa.
I stället för effekttariffer för hushåll efterlyser Karlsson enklare och mer förutsägbara modeller, som tidsdifferentierade priser där kostnaden per kilowattimme varierar över dygnet.
I Sverige har kritiken mot de nya effekttarifferna fått regeringen att agera. Tidigare i mars gav energiminister Ebba Busch (KD) den ansvariga myndigheten, Energimarknadsinspektionen, i uppdrag att se över hur reglerna kan utformas bättre.
Under tiden pausas kravet på att elnätsbolagen ska införa tariffer i Sverige. Men det finns inget krav på de nätbolag som redan infört avgifterna att agera under tiden – och Ellevio, det största av de bolag som infört effekttariffavgiften, har meddelat att de inte kommer att pausa den.
