ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
De svenska elnätsavgifterna fortsätter att stiga kraftigt. På tre år har avgifterna ökat med i snitt 26 procent – samtidigt som inflationen under samma period varit omkring 5 procent. Det visar årets rapport från Nils Holgersson-gruppen, som granskar kostnader för el, värme, vatten och avfall i landets kommuner.
ETC El levererar endast förnybar el från sol, vind och småskalig vattenkraft, med strikta krav på hänsyn till miljö. Och allt överskott? Det bygger vi solceller för.
Ett enkelt elavtal utan bindningstid – du betalar bara för elen du använder, plus en månadsavgift på 49 kr, varav 19 kr går till nya solceller.
Mellan 2025 och 2026 steg elnätsavgiften med ytterligare 8 procent i genomsnitt, enligt rapporten. Skillnaderna mellan olika nätbolag är dessutom stora. I det dyraste nätområdet kostar elnätsavgiften 195 öre per kilowattimme inklusive moms, medan kunder i andra delar av landet betalar mindre än hälften så mycket.
– Att det skiljer så här mycket visar att det inte finns någon rimlig förklaring, säger Björn Berggren från Nils Holgersson-gruppen till Ny Teknik och flera andra medier.
Elnätsverksamhet är ett reglerat monopol där hushåll och företag inte kan välja nätleverantör. Inom ramen för denna modell fortsätter priserna att öka betydligt snabbare än både löner och inflation.
Nils Holgersson-gruppen menar att utvecklingen visar att dagens reglering inte fungerar tillräckligt väl.
Energimarknadsinspektionen sätter ramarna för hur mycket bolagen får ta ut, men kritiker menar att modellen ger nätföretagen för stora möjligheter att höja avgifterna.
Samtidigt försvarar branschen prisökningarna med hänvisning till stora investeringsbehov. Energiföretagen uppger att svenska elnätsbolag investerar omkring 30 miljarder kronor per år i utbyggnad, digitalisering och förstärkningar av näten.
Göteborg Energi är ett av bolagen som nyligen motiverat höjda avgifter med ökade kostnader för energiomställningen, cybersäkerhet och modernisering av äldre elnät.
Rapporten visar också att de nätbolag som infört så kallade effektavgifter i genomsnitt höjt priserna mer än övriga bolag. Där låg höjningarna runt 10 procent, jämfört med cirka 4 procent för nätföretag utan sådana modeller.
Effektavgifter innebär att kunderna inte bara betalar för hur mycket el de använder, utan också för hur hög belastning de orsakar under korta perioder. Modellen har kritiserats för att vara svår att förstå och för att slå hårt mot hushåll med hög elanvändning under kalla vinterdagar.
Efter kritik och politisk debatt har regeringen tagit bort det tidigare kravet på obligatoriskt införande av effektavgifter. Flera bolag har därefter pausat eller backat från sina planer.
De snabbt stigande nätavgifterna har också väckt starka reaktioner bland elkunder och i sociala medier, där många ifrågasätter varför monopolbolag kan höja priserna så kraftigt trots rekordvinster i delar av energisektorn. Samtidigt pekar andra på att Sveriges geografiska förutsättningar med långa ledningsnät och stora investeringsbehov faktiskt driver kostnaderna uppåt.
Till skillnad från elpriset, som varierar från timme till timme på elbörsen, är elnätsavgiften en fast kostnad som alla elkunder måste betala – oavsett vilken elleverantör man väljer.
