Ledare.

2021-12-14 08:58
Bild: Shutterstock

Tomas Kåberger: Kärnkraft är planerbar – men mindre lönsamt användbar

Det ekonomiska problemet är att verken ibland går sönder – så att den planerade produktionen inte blir av. Att en stor kärnreaktor plötsligt kan snabbstoppa måste Svenska kraftnät planera för.

Den här texten publicerades ursprungligen i Dagens ETC.

Just nu pågår en kampanj för kärnkraft till varje pris. Retoriken liknar den som användes när det skulle lagstiftas om att begränsa reaktorägarnas ansvar för reaktorhaverier: ”Såsom framgår av det ovan sagda är vi nödgade att ta atomkraften i anspråk – kosta vad det kosta vill – om vi inte vill acceptera en standardsänkning”, stod det då i en offentlig utredning. Nu heter det att ”kostnaden för ny kärnkraft saknar relevans” – i alla fall enligt Svenskt Näringslivs energipolitiska talesman.

I verkligheten är kostnaden relevant. På elmarknaden gäller det för elproducenter att erbjuda kunderna all den el de vill ha billigt. Det här måste klaras av både när kärnreaktorn fungerar och när den inte gör det, när solen skiner och när den inte gör det, när det blåser och när det är vindstilla, torrår såväl som regniga år. Kolkraftverk och kärnkraftverk försöker producenterna hålla igång så mycket som möjligt. För att minimera kostnaden per kWh låter man verken vara i drift när det är tekniskt möjligt. Dessa verk är inte flexibla, såsom vattenkraft eller gasturbiner. Det är lätt att planera att kol- och kärnkraft alltid ska producera el. 

Det ekonomiska problemet är att verken ibland går sönder – så att den planerade produktionen inte blir av.  Att en stor kärnreaktor plötsligt kan snabbstoppa måste Svenska kraftnät planera för. Systemet får inte kollapsa bara för att en ventil i en kärnreaktor går sönder. För att klara ett snabbstopp i södra Sverige kan man, till exempel, se till att det finns reservkapacitet i ledningarna från Norrlands vattenkraftverk. Det betyder att ledningarna inte kan användas fullt ut när reaktorn fungerar. Då skulle det ju inte finnas möjlighet att snabbt föra över mer el från Norrland om den stannar.  

Fördelen med sol- och vindenergi är att elproduktionen är förutsägbar. Vet man i förväg att det kommer att blåsa lite har man tid på sig att ordna el från andra producenter för att klara att leverera lika mycket el som kunderna kommer att använda. Man kan inte planera fram solsken eller storm, men man kan förutse hur mycket el som kommer att kunna produceras. Om en solpanel eller en vindturbin går sönder har det liten betydelse för hur mycket el som totalt produceras och det är billigt och enkelt att kompensera bortfallet. Den totala kostnaden för en kilowattimme, kWh, el från sol- och vindenergi är ungefär lika stor som kostanden för att hålla igång produktionen i kol- och kärnkraftverk – 20 till 35 öre per kWh. Ny kärnkraft kostar mycket mer. Därför konkurreras kol och kärnkraft ut på en öppen marknad och inget nytt byggs.  Det märks i omvärlden: Under oktober och november kostade elen i Frankrike dubbelt så mycket som i Skåne. 

Den första december kostade elen i Frankrike tre gånger så mycket som elen i Tyskland. Sedan dess har elen varje dag varit dyrare i Frankrike än i Tyskland. Tyskland har det senaste decenniet minskat elproduktionen med kärnreaktorer och kolkraftverk och ersatt denna med förnybar el. Frankrike har störst andel kärnkraft av alla länder och håller på att bygga mer. Problemen i Frankrike är dock att kärnkraftverken visserligen är planerbara, men produktionen följer inte planerna. I stället för de cirka 60 GW kärnkraft som vid full drift skulle kunna produceras landar produktionen på 40 GW. Därför importeras el och man kör dyra fossileldade anläggningar som driver upp priset.  

Tyskland producerar, liksom Sverige, mer relativt billig el än man behöver och netto­exporterar till grannländerna. Frankrike och Finland håller på att bygga nya kärnreaktorer. I Finland började man bygga en reaktor i Olkiluoto 2005. Planen var att den skulle vara i kommersiell drift våren 2009 och kosta 3,3 miljarder euro. Den har varit så planerbar att man planerat mer än 15 olika tidpunkter för när den ska tas i drift! Den senaste planen är att dra igång ­reaktorn våren 2022. Under de år Finland tidigare hade räknat med att den skulle ha producerat el, har landet istället importerat motsvarande mängd el från Sverige, vilket drivit upp elpriset i södra Sverige.  

Reaktorn i franska Flamanville började ­byggas 2007 och enligt den fösta planen skulle den vara i kommersiell produktion 2012. Det skulle gå fort att bygga reaktorn, den skulle kosta 3,3 miljarder euro och sedan vara ekonomiskt lönsam. Planerbarheten är lika god som för den finska reaktorn. Enligt den senaste planen ska elproduktionen nu inledas 2023 och kostnaden, enligt franska riksrevisionen, landa på 19,1 miljarder euro.  

I Storbritannien lovade elbolaget EDF att hushållen skulle steka sina kalkoner med el från en ny kärnreaktor julen 2017. Nyaste planen säger 2026.   

I USA påbörjades 2012 fyra nya reaktor­byggen som skulle bli billiga och kunna byggas så snabbt att de kunde börja producera el redan 2016. Kostnaderna har mer än fördubblats för de två ofärdiga reaktorerna vid Vogtle. De två andra byggena gav man upp när man redan förbrukat cirka 100 miljarder kronor. Totalt i världen har mer än vart tionde påbörjat reaktorbygge avbrutits innan reaktorerna tagits i drift. I Sverige är det bara Marviken-­reaktorn – en av ­fjorton kärnkrafts­byggen – som aldrig tagits i drift. Kärnkraft är väldigt planerbar. Men den är ­mindre lönsamt användbar.