I mars presenterade Boverket nya förslag för hårdare krav på energieffektiva hus. Från och med 2020 ska kraven skärpas för nybyggda bostäder, som enligt Boverkets regler ska vara nära-nollenergihus.
Men om Sverige ska nå de antagna klimatmålen om noll utsläpp till 2050, varför inte kräva plusenergihus redan nu?
Mikael Näslund, utredare på Boverket som varit med att ta fram de nya reglerna som nu är ute på remiss, varför kräver ni inte att solceller sätts upp på alla nybyggda hus?
– Några sådana krav finns inte med i diskussionerna. Våra regler utgår ifrån funktionskrav, sedan får byggherrarna själva laborera med hur de vill uppfylla kraven på bästa sätt, om det nu är en bättre klimatskärm, effektivare installationer eller att utnyttja solceller. Så länge man uppfyller de övergripande effektivitetskraven kräver vi inte att en viss teknik används.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Men varför inte kräva plusenergihus i så fall?
– Plusenergihus innebär att energi tillförs under året från till exempel solceller eller solfångare som producerar mer än vad bostaden gör av med. Men enligt BBR:s (Boverkets, reds. anm.) regler så kan en bostad bara tillgodoräkna sig den el som produceras och förbrukas i stunden, så det är ett annat sätt att räkna.
Om Sverige ska nå målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005, räcker krav på nästan-nollenergihus då?
– För att kräva plusenergihus kommer vi in i gränslandet mellan vad som är byggnader och vad som är energisystem, och så som byggreglerna är utformade idag ligger det utanför vårt ansvar. Det är upp till politikerna att ändra på byggreglerna i så fall. Förnybart gynnas ju också genom andra styrmedel, såsom skattesubventioner och statliga investeringsstöd. Byggreglerna handlar mer om energieffektivitet.
Vilka blir de största förändringarna med Boverkets nya regler?
– I princip skärper vi bara gränsvärdena för befintliga regler, vi har inte ändrat sättet vi formulerar energikraven på. I fjol gjorde vi mer sådana grundläggande förändringar och började ställa krav på effektiviteten genom hela kedjan så att hänsyn måste tas även till energikällan, alltså om det är exempelvis fjärrvärme eller direktverkande el som används och inte som tidigare då man bara tittade på hur elen eller värmen användes efter att den kommit fram till huset.
Vad får de nya kraven för effekter på bostadsbyggandet?
– Vad gäller flerbostadshus har vi valt att lägga kraven så att det ska påverka nybyggnationen så lite som möjligt och inte innebära så stora kostnader. Skärpningen är utformad så att byggherrarna inte ska behöva använda ny teknik, utan åtgärderna ska gå att implementera med god befintlig teknik, så det handlar främst om bättre isolering och bättre installationer.
