Över 13 000 ansökningar om solcellsstöd väntar på beslut på landets länsstyrelser. Ansökningar fortsätter att trilla in trots att osäkerheten om vilka regler som ska gälla är större än någonsin. Men i branschen märks en inbromsning.

”Folk avvaktar. De vill vänta tills vårbudgeten presenteras”, säger Babak Tighnavard, vd på solcellsföretaget Otovo.

Den här artikeln kommer från Dagens ETC.

För att öka andelen förnybar el avsatte den förra S-MP-regeringen drygt 900 miljoner kronor per år i investeringsstöd för solceller för åren 2018–2020. Samtidigt höjdes stödnivån från 20 till 30 procent av kostnaden. Det fick ansökningarna om solcellsstöd att skjuta i höjden, från knappt 6 000 per år 2017 till 18 665 året efter. Pengarna räckte inte till alla och många sökande räknade nog med att beviljas stöd i år.

Men efter valet i september är det än mer osäkert hur långt pengarna kommer att räcka och vilken stödnivån blir. I den högerbudget som antogs av riksdagen i december mer än halverades anslagen, till 436 miljoner kronor, och riksdagens näringsutskott har flaggat för en sänkning av stödnivån från 30 till 15 procent av investeringskostnaden.

Johan Lindahl, ordförande på branschföreningen Svensk Solenergi beklagar de sänkta anslagen.

– Det är inte bra eftersom det finns ansökningar för 1,3 miljarder från 2018 som inte har finansierats. Samtidigt kunde det ha varit värre eftersom Moderaterna inte avsatte en enda krona i solcellsstöd inför 2018, säger han.

Att nivån på stödet kan komma att sänkas från 30 till 15 procent av investeringskostnaden är däremot inget problem enligt Svensk Solenergi.

– Vi har förespråkat en sänkning. Vår ursprungliga rekommendation var 20 procent, men 15 procent kan vara en fördel eftersom det samtidigt pågår en diskussion om höjda rotavdrag vid energi-investeringar i villor. Rotavdrag vore mindre krångligt och mer förutsägbart.

Enligt Johan Lindahl bör stödnivån därefter fortsätta att minska i takt med sjunkande priser för solcellsanläggningar, så att branschen på sikt kan stå på egna ben.

– Idag begränsas antalet projekt av hur mycket pengar som läggs i budgeten. Utan stödet blir inte utvecklingen lika känslig för politiska svängningar.

Väntar på vårbudgeten

Babak Tighnavard är vd på solcellsföretaget Otovo. De har låtit ta fram en rapport som sammanställer de klimatmässiga och ekonomiska förutsättningarna för expansion inom EU.

Enligt rapporten har vårt grannland Danmark sju gånger fler Watt installerade per invånare än Sverige.

– Det betyder att Sverige har en otroligt stor outnyttjad potential. För att nå upp till potentialen gäller det att Sverige inför ett stödsystem som är säkrare och tydligare än det vi har idag. Det är viktigare än om stödnivån ligger på 30 eller 15 procent, säger han.  

Enligt Babak Tighnavard snittar återbetalningstiden för en solcellsanläggning i Sverige på 8-11 år.

– En stödnivå på 15 istället för 30 procent skulle förlänga den tiden med omkring två år. Med en optimalt södervänd anläggning blir besparingen uppemot 8 000 kronor per år, säger han.

Osäkerheten om vilka regler och stödnivåer som gäller från år till år bromsar utvecklingen mot mer solel, anser han. Det märks inte minst nu.

– Det har alltid funnits en osäkerhet kring stödet men nu säger kunderna att de vill vänta tills vårbudgeten presenteras. Folk är avvaktande, samtidigt som det är tydligt att de vill investera i solel, säger han.

Rika tjänar mer på rotavdrag

Samtidigt fortsätter ansökningarna om solcellsstöd att trilla in hos landets länsstyrelser.

Energimyndigheten avråder ingen från att söka stöd, säger Susanne Karlsson, enhetschef för Hållbar el vid myndigheten.

– Men energimyndigheten har alltid sagt till de som söker att de ska vara medvetna om vilken risk de tar om de investerar innan de beviljats stöd. Ansökan prövas alltid mot förordningen och stödet ges bara så länge pengarna räcker, säger hon.

Både Johan Lindahl och Babak Tighnavard anser att processen skulle förenklas och gå snabbare med ett högre rotavdrag istället för solcellsstöd som först måste sökas för att därefter i bästa fall beviljas.

– Om vi ökar rotavdraget från 9 till 15 procent skulle alla bli nöjda, säger Babak Tighnavard.

Men en stor nackdel med rotavdrag är att de som monterar själva i så fall går miste om investeringsstödet. En annan nackdel är att främst resursstarka hushåll gynnas av rotavdrag.

Bosse Vikingson i Laholm har räknat ut att han skulle ha förlorat 14 000 kronor om han istället för 30 procent solcellstöd hade fått 15 procent solcellsstöd + rotavdrag enligt nuvarande regler.

– Men om jag hade varit höginkomsstagare hade jag ”bara” förlorat omkring 5 000 kronor. Rotavdrag slår socialt snett jämfört med solcellsstödet som är lika för alla. Sen att stödsystemet är byråkratiskt går att lösa på andra sätt, säger Bosse Vikingson.

Inget svar från energiministern

Trots att det var S-MP-regeringen som höjde anslagen till egen solel och trots att punkt 24 i januariavtalet mellan S, MP, C och L säger att ”Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme”, ges inga klara besked från energiminister Anders Ygeman (S).

”Jag har inget svar på dina frågor i nuläget”, skriver Ygemans pressekreterare Fredrik Persson i ett mejlsvar.

Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson för Centerpartiet, är oroad över den halverade budgeten.

– Det ser ut att göra att många som sökt och kommer att söka under 2019 inte får några pengar alls. Det är en av våra viktigaste prioriteringar i budgetförhandlingarna framåt att öka medlen till solcellsbidraget för att ingen ska bli helt utan stöd.

Miljöpartiet vill också öka stödet från dagens nivå.

– Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att fylla på stödet igen, säger Lorentz Tovatt, klimat- och energipolitisk talesperson för MP.