Varför kostar en kilowattimme plötsligt över två kronor? Tacka politiken för det. Det är den som har låtit elpriset bli avhängigt en gränsöverskridande marknad där inte minst vattenkraften är attraktiv som grön, billig elproducent.
Men som konsument finns det i alla fall några saker du kan göra för att sänka kostnaden.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC.
Det är rekordpriser på el i mellersta och södra Sverige. Priser på 150 öre per kilowattimme på elbörsen är inte onormalt och med moms, elskatt och överföringsavgifter till nätbolagen betyder det här ett elpris på 220 öre, ungefär dubbelt så mycket som den el som köptes förra året.
En del försöker förklara det här med brist på elkablar från norr till söder, andra – högljutt – med att kärnkraften är avstängd, men det är inte korrekt. Den enkla orsaken är att det är för lite vatten i älvarna och den stora faran är inte lite regn en säsong utan om klimatförändringar innebär att vi får mer torka än nederbörd sommartid och att vattenmagasinen inte fylls på som förr. Detta vet ingen än, men en kommun i södra Sverige gör klokt i att sluta räkna med att vattenkraft i norr ska ge billig el.
Elen måste produceras över hela Sverige, överallt, och med vindkraft och solkraft är det dessutom möjligt både för kommuner och företag. Även när det blåser lite och soltimmarna är färre ger det ändå ett tillskott som lokalt skapar ökad energisäkerhet.
Tjänar mer på export
Idag bromsas solenergi av att regeringen behåller ett maxtak på solel som går till egen konsumtion. Taket är på 500 kW och gör det olönsamt för stora fastighetsägare att satsa ordentligt på solel. Samtidigt är det svårt att snabbt bygga vindkraft till lands, motståndet har ökat i takt med antalet snurror. Kommunala veton används.
Analytiker räknar därför med högt elpris över hela vintern.
Men det är inte bara tillfälligt mindre vattenkraft som förklarar prishöjningarna.
Det är länge sedan el var en nationell fråga. Elnäten är sammanknutna mellan länderna och det betyder att elpriser alltmer utjämnas mellan länderna. Sverige har fortfarande billigare el än de flesta andra länder, men det är inte självklart att det fortsätter även om vattenkraften i Sverige och Norge kan gå för fullt.
Orsaken är att elbolagen kan tjäna mer pengar på att sälja elen utomlands.
Beroende på hur ett land tillverkar sin el kan nämligen priserna stiga snabbt även när det inte är elbrist.
Elnät över gränserna
När Storbritannien, som nu knyts ihop med elnätet i Skandinavien, gör el så sker det med gaskraft idag. Gas är dock allt dyrare på världsmarknaden. Det betyder högt elpris i England och därmed rejäl lönsamhet att sälja vattenel (som är billig att producera) till det landet.
På samma sätt är elpriset högt i Tyskland när kol används.
Så länge andra länder har smutsig el med dyra råvaror så kommer med andra ord Norden kunna få högre elpriser även om elen är billig och ren att producera. Det hjälper heller inte med bioenergi, även flis och pellets stiger i pris om andra råvaror gör det.
Å andra sidan, om inte elnäten knyts ihop mellan länderna kommer Europa aldrig kunna få ren el, det blir alldeles för dyrt att varje land själv ska producera all el utifrån egen efterfrågan, det är nödvändigt att elen kan flytta över gränserna och utjämna både konsumtionen och pris. Ju mer länderna elektrifieras, desto viktigare att samarbeta om elförsörjningen
Få lösningar
Men hur ska en elkund kunna skydda sig mot höjda elpriser.
Det finns få lösningar.
Bäst är om man själv kan producera sin el, vilket i nästan alla fall betyder solceller på eget tak. Just nu sparar en solelsägare mycket jämfört med vanliga elköpare, runt två kronor per kilowattimme. För en normal villaanläggning kan det nu handla om 1 000 kronor sparade på en enda månad. Vid högre elpris stiger besparingen ännu mer. Solelsägaren får också bättre betalt för den el som skickas ut på nätet från huset. Solel har en låg produktionskostnad, räknar man långsiktigt så kostar det idag runt tio-tolv öre att producera solel från eget tak. Med högt elpris på marknaden blir anläggningen snabbt betald och därefter har man i praktiken gratis el några decennier.
De flesta svenskar bor dock i hus som inte kan ha egna solceller, då finns möjligheten att köpa in sig i solcellsparker och få elen billigare hem till sig. Det här har man tidigare gjort med vindkraftsverk i Sverige, solparksel är ett nytt fenomen. På ETC El betyder en solkraftsandel att elen säljs för ett öre halva året, andra lokala parker erbjuder andelar som ger en el för några ören året runt, motsvarande den andel man har. Det här kräver en investering (andelarna kostar) men med högt elpris är det inte bara en klimatinvestering, det betyder lägre elkostnader här och nu. Å andra sidan, sjunker elpriserna är den ekonomiska nyttan liten.
De flesta elbolag erbjuder avtal med fast elpris. Eftersom elbolagen är bättre än den enskilde konsumenten att förutspå elpriserna har de här avtalen dock historiskt varit sämre än avtal med rörligt pris. Fasta elpriser har varit för höga helt enkelt.
Dominans på marknaden
Elpriserna är i grunden styrda av en politik som förvandlade låga elpriser baserade på produktionskostnaderna, till en marknad där brist på el kan löna sig för producenter och där elpriser i andra länder driver upp även de svenska.
I Sverige har vi fått extra stora prisskillnader genom att man delade upp landet i olika elområden och där elproducenterna i det dyraste området, södra Sverige, inte samtidigt investerade i storskalig ny ren el. Kravet på ledningar från norr kan inte dölja det faktum att man faktiskt hade kunnat producera mycket mer el även i Skåne.
Marknadslösningar påstås alltid skapa konkurrens och sänkta priser för konsumenter.
Det gäller nog för en del produkter.
Men inte för el där marknaden domineras av några få och där den som behöver el och inte kan göra den själv, faktiskt inte har något val än att acceptera det som bjuds.
