TOMAS KÅBERGER.

2019-07-31 13:40

Många njutbara nyheter från elmarknaden

Hela EU:s elproduktion har genomgått en dramatisk förändring.

Den här texten är ursprungligen en ledare i Dagens ETC.

I Skottland producerades mer förnybar el under första kvartalet 2019 än all el man konsumerade. Skottland har haft nio kolkraftverk som nu alla är stängda, liksom fyra av de sex reaktorer man har haft där.

Förnybar energi gav mer el i Tyskland än kol och kärnkraft tillsammans under första halvåret 2019. 

Hela EU:s elproduktion har genomgått en dramatisk förändring. 2012 producerades mer än dubbelt så mycket el med kol som från sol, vind och bioenergi. 

Fem år senare producerades mer el med dessa tre förnybara källor än med kol. Kärnkraften har samtidigt minskat i EU från att som mest ha levererat lite över 1 000 TWh 2004 till 827 TWh år 2018.

Efter förra årets stängning av kolkraftverk i USA, och fortsatt utbyggnad av sol- och vindelverk, har nu de förnybara anläggningarna större kapacitet än landets kolkraft. Under första halvåret 2019 producerades mer el med vindkraft än med kol i Texas – 22 med vind och 21 med kol.

Många njutbara nyheter att rapportera. Härliga eftersom de öppnar upp för möjligheten att undvika riskerna för ohanterliga klimatförändringar, men också för att fler kan få modern energi till lågt pris.

Med industripolitik har några ambitiösa länder skapat marknader för sol- och vindkraftverk så att industrin som producerar sådana verk har lärt sig tillverka dem billigt. Andra företag har lärt sig installera och underhålla anläggningarna så att de nu ger billigare el än gamla termiska verk. Denna utveckling går inte längre att stoppa.

Energi- och miljöpolitik påverkar istället vad som slås ut först. Blir det kärnreaktorerna, kol- eller gaskraftverken?

I EU finns ett komplicerat system som kallas handeln med utsläppsrätter. Hur det fungerar är numera nästan omöjligt att förklara, men den senaste komplikationen som infördes har gjort att koldioxidutsläpp blivit dyrare vilket gjort EU:s kolkraftverk mer olönsamma. Många förväntar sig därför att flera stora kolkraftverk kommer att stängas de närmaste åren. Gaskraftverken kan klara sig några år till. 

Om kärnkraftverken står sig beror på hur man hanterar den viktigaste subventionen. Den består i att reaktorägarna slipper betala för konsekvenserna av stora reaktorolyckor. Ansvaret ligger på aktiebolag med begränsat ansvar. Dessa behöver inte kunna ersätta de drabbade via försäkringar eller katastof-obligationer. Kostnaderna hamnar hos de som drabbas eller skattebetalarna. En annan subvention som nu är alltmer aktuell är stöd för att klara kärnavfallets hantering. Dessa socialiserades i Tyskland för ett par år sedan och de kommer tas över av skattebetalarna också i Frankrike för att undvika konkurs i Edf, det bolag som äger reaktorerna.

I denna tid av fantastisk utveckling och stora risker för att skattebetalarna måste ta över kärnkraftkostnaderna är det synd att så många av Sveriges tidningar blivit megafoner för de konservativa kapitalägares utvecklings-fientliga argument. Dagens industri har på ledarplats och med en serie insändare spridit felaktiga eller vilseledande påståenden för att bromsa utvecklingen, och bevara eller öka subventionerna för kärnkraften.

Vilseledande är det när man jämför de direkt döda vid kärnkrafts-katastrofer med extrapolerade siffror över hur många som kan förväntas dö av luftföroreningar från eldning av kol. De stora och viktiga konsekvenserna av reaktorhaverier, de med stora utsläpp av radioaktiva ämnen, är att många människor drabbas av cancer, hjärt- kärlsjukdomar och genetiska mutationer under många år framåt. Inte att många dödas av mekaniska skador eller akuta strålskador vi olyckan. 

För att förstå påståendena kan man läsa Manual for Survival: A Chernobyl Guide to the future av MIT professorn Kate Brown.

Reaktorolyckor har i verkligheten visat sig hända oftare än man tidigare påstått. Teoretiska studier påstods ”visa” att härdsmältor bara skulle inträffa någon enstaka gång på hundratusentals reaktorår. Nu har vi mindre än 20 000 reaktorår av erfarenhet men ca 10 reaktorer som stängts efter härdsmältor. Fyra av dessa har lett till stora utsläpp av radioaktiva ämnen.

I Sverige förväntade sig Strålskyddsinstitutet att 200 människor extra skulle dö i cancer av nedfallet från Tjernobyl. Men man trodde inte att detta skulle kunna märkas i cancerstatistiken. Nu har epidemiologiska studier visat en statistiskt signifikant höjd risk i områden med nedfall. Så antalet drabbade är större.

Man publicerar också felaktiga beskrivningar av hur kärnkraften utvecklas i världen. Hans Blix påstår att det pågår en snabb utbyggnad av kärnkraft i Kina och Indien. Det är enkelt att kontrollera på IAEA:s hemsida att detta stämmer dåligt. Kina har inte påbörjat ett enda reaktorbygge på två och ett halvt år.

I Indien var det ett och ett halvt år sedan, och där minskar andelen kärnkraft i elförsörjningen eftersom förnybar sol och vindel byggs ut snabbt. Tre fjärdedelar av ny kapacitet förra året var förnybar och man räknar nu med att överträffa sina åtaganden enligt Parisavtalet och få 63 procent av kapaciteten och 44 % av elproduktion från förnybar el till 2030.

Det är inte bara i EU det går bra.