Möjligheten att avnjuta vinster under sötebrödsdagar men smita undan kostnader när det är besvärligt får inte finnas om marknaden skall fungera.

Den här texten är ursprungligen en ledartext publicerad i Dagens ETC.

Idag den 1 februari 2021 testas Svenska kraftnäts förmåga att upprätthålla en fungerande elmarknad med konkurrens. Det blir kallt och vindstilla i stora delar av landet. Kunder med elvärme kommer att behöva mycket el för att hålla sina hus varma. Elpriset i Mellansverige kommer att bli högt, kanske högre än någonsin tidigare. Några industrier kommer att välja att minska sin elanvändning för att spara pengar. Alla elproduktionsanläggningar i södra Sverige kommer att producera så mycket el de kan.

De som bör vara mest oroliga är de som åtagit sig att vara balansansvariga. För att få handla på elnätet måste man i alla elavtal ha någon som åtar sig ansvar för balansen i nätet. Det fungerar så att om kunderna konsumerar mer el än man som elleverantör matar in i nätet, måste Svenska kraftnät justera för denna obalans. Det kostar då Svenska kraftnät pengar att betala någon för att öka elproduktionen, och när man kollat mätdata och sett vilka som misslyckats med balanseringen skickar man räkningar för kostnaderna till dem som inte uppfyllt sitt ansvar. 

Men denna måndag är det så kallt att det kan bli svårt att hitta produktionskapacitet. Just denna situation bör alla balansanvariga ha tänkt igenom i förväg. Man bör ha tillräckligt många kunder som kan tänka sig att minska konsumtionen för att man inte skall behöva betala för att klara balanseringen genom mycket dyr produktion, samtidigt som man har kunder som köper el till ett lågt pris. Det blir helt enkel en väldigt dålig affär.

Det finns en risk att det i denna bransch, liksom i andra, finns hänsynslösa vinstsökare. De har arbetat för att tjäna maximalt med pengar när allt går lätt, men räknat med att kunna smita från sitt balansansvar när det blir besvärligt. Då är det skattebetalarna eller andra kunder som får ta smällen. Ideologin att privatisera vinster och socialisera kostnader.

Det som först händer i så fall är att Svenska kraftnät inte kan hitta någon produktion att köpa, och inga kunder som frivilligt vill minska sin elanvändning mot ersättning. Då måste man börja koppla bort kunder mot deras vilja för att inte hela elsystemet skall kollapsa. Detta är också något lagstiftningen förutsett. De företag som då misskött sitt balansansvar får betala ett pris för bortkoppling. Det är 5 000 Euro per MWh, ungefär 50 kronor per kWh, som de ansvariga bolagen måste betala för varje kWh de lovat att leverera men inte klarat av att få fram.

Det kan tvinga företag i konkurs denna måndag. Det kan hända utan att det ens blir bortkoppling. Helt enkelt därför att företagen blir tvungna att köpa el väldigt dyrt samtidigt som de lovat att sälja till ett lågt, fast pris.

Så måndagen den 1 februari prövar företagens förmåga att hantera marknadens risker. Men det finns en viktigare prövning: Har Svenska kraftnät tillräcklig koll på de mätningar man skall göra för att det skall gå att fastställa vilka företag som sköter sitt balansansvar och vilka som inte gör det?

Att mäta, rapportera mätdata, räkna ut vilka som misskött sitt balansansvar, och att sedan skicka fakturor till dem som inte skött sig; det är något som görs för varje timme. För bolagen är det några enstaka procent av omsättningen som justeras i efterhand och man kan tänka sig att de därför sällan bråkar om siffrorna. Men hur blir det när företags fortlevnad står på spel?

Svaret på denna fråga är viktig. Misslyckas Svenska kraftnät att hantera detta när det verkligen är allvar kommer det ha stora negativa konsekvenser för effektiviteten i energiförsörjningen. Möjligheten att avnjuta vinster under sötebrödsdagar men smita undan kostnader när det är besvärligt får inte finnas om marknaden skall fungera.

Om Svenska kraftnät och marknaden inte klarar detta test kommer elsystemet åter bli ett eldorado för opportunistiska lobbyister som tillskansar sig bidrag och stöd från politiker som inte har en möjlighet att förstå elsystemet eller olika teknologiers funktion. Företagsledare utan konkurrens kan då spendera pengar på investeringar i dyra anläggningar som kunderna sen får betala.

Men det omvända gäller också: Om Svenska kraftnät klarar att använda marknadens regler för att se till att de som tagit för stora risker verkligen drabbas av konsekvenserna blir det istället bättre förtroende för systemet. Då förstår alla att det inte går att tjäna pengar på elmarknaden utan att ta ansvar. Då blir det lättare att hantera övergången till ett billigt förnybart elsystem.

Höga elpriser idag är en del av lösningen. Företag som inte förstått riskerna kommer att lida. Få hushållskunder märker av de höga priserna eftersom de har fastprisavtal. Höga priser gör att man investerar så att systemet fungerar när det är kallt och vindstilla.

Måndagen den 1 februari kommer att vara en viktig dag för energipolitiken. Många vill att elmarknaden misslyckas för att man vill försvara kraftverk som inte klarar konkurrensen mot modern teknik. Men förhoppningsvis är Svenska kraftnät lojala med staten och visar förmåga att utkräva ansvar enligt ellagen.