Det handlar inte längre om pengar. Solkraften är den billigaste energin som finns tillgänglig och ökningstakten är hisnande, skriver Johan Ehrenberg.

Solcellsrevolutionen är global och ökar i kraft i de flesta länder. Ny statistik från IEA (International Energy Agency), som förser de flesta regeringar och energianalytiker med faktaunderlag, berättar om goda nyheter som ger hopp.

Statistiken från 2020 består av ett antal utvecklingstrender, varav den viktigaste är antalet nya solcellsanläggningar från år till år. Det är nämligen denna hastighet som avgör om vi i tid kan tvinga bort kolkraft, gaskraft och oljekraft i energimixen.

För det handlar inte längre om pengar. Solkraften är den billigaste energin människan har tillgänglig. Det finns med andra ord inget annat sätt att producera värme eller el som är billigare än att utvinna energi från solens strålar. Att sätta upp solcellsanläggningar är faktiskt billigare än att använda färdigbyggda och fungerande kol- eller gaskraftverk.

Så hur fort går det?
 

Solceller växer snabbast

Nära 140 gigawatt (GW) solceller satte världen upp förra året. Det är så mycket att det är svårt att greppa. 140 GW är mer än vad hela Sverige – med sin vattenkraft, kärnkraft och vindkraft – producerar. I solrika länder ger panelerna dubbelt så mycket energi som i solfattigare länder. Men överallt i världen får vi nu billigare el från solceller än från någon annan ny installation.

Men räcker 140 GW?

Det viktiga är ökningstakten. 2020 satte världen upp nästan dubbelt så mycket solceller som fyra år tidigare (2016). På samma sätt monterade världen dubbelt så mycket 2016 jämfört med 2012. Man kan alltså påstå att antalet installerade solceller världen kan montera på ett år dubbleras vart fjärde år. Skulle det fortsätta i samma takt tar det bara 20 år att ersätta all energiproduktion med solel, vilket ju inte är nödvändigt. Med i mixen finns även de förbränningsfria energikällorna vattenkraft, vindkraft och geoenergi. Ju mindre förbränning desto mindre utsläpp.

Men det som avgör om världen hinner ställa om i tid är att produktionen av solceller kan fortsätta öka och att nya, ännu effektivare produktionsmetoder kommer till. Hittills har både teknikutvecklingen och prissänkningarna varit hisnande.

Kina leder soltåget

Kina är världens största utsläppare av växthusgaser och lokalt sker fortfarande satsningar både på kolkraftverk och annan smutsig energi. En desto bättre utveckling är att Kina förra året kraftigt ökade sin satsning på solenergi. Landet klarade av att bygga ut solenergin med 48,2 GW – vilket är mer än dubbelt så mycket som EU och mer än vad USA installerade. Även om EU och USA slås samman är Kina en större installatör av ren solenergi än de båda.

Samtidigt är det intressant att USA, trots Trumps stöd till gas och olja, fortsatte öka solcellernas andel. Solceller vinner även i Brasilien, där president Jair Bolsonaro för en politik mot klimatlösningar.

De tio största länderna inom solenergi har samtliga dubblerat sina installationer sedan 2018.

Det handlar inte alltid om rika länder. Vietnam är idag världens fjärde största solcellsland när det kommer till nyinstallationer.

Bromsen kommer från norr

Om alla länder satsade lika mycket på sol som Kina eller EU-snittet skulle utvecklingen vara ännu mer hoppfull. Men några bromsklossar drar ner siffrorna rejält.

Dels handlar det om världens rikaste region: Norden. Länder som Norge, Finland och Sverige är sämst på att få in solceller i elsystemet. Sverige klarade bara av att installera 0,5 GW (vilket är mindre än Ungern), Finland 0,06 GW och Norge 0,04 GW. Baltikum ligger också efter och Ryssland satsar i stort sett helt på gas och annan fossil energi. Även östra EU är dålig på solel. Man får röra sig ner mot Medelhavet för att hitta länder som tagit fram system för att snabbt öka solelen.

Afrika bromsas av att de multinationella energibolagen istället investerar i olja och kol på kontinenten, men det finns undantag. Rwanda är ett exempel, där småskalig solenergi är spridd över hela landet.

Kanada satsar fortfarande mest på oljesand och fracking (en metod för att frigöra gas och olja genom att spräcka skifferlager).

Ett av de länder i världen som spelar en betydande roll för att stoppa klimatförstörelsen – Indien – har misslyckats med sin solpolitik 2020. Trots höga mål minskade installationerna, i första hand på grund av byråkrati och krångel.

Alltmer sol på hus

En viktig utveckling under fjolåret är att antalet solceller inte bara ökade i jätteparker utan också på hus och byggnader. Det betyder att vi nu har många mindre ägare av solelsproduktion och inte bara stora elbolag. Det här har betydelse också för långsiktig hållbarhet. Ju mer som produceras lokalt där människor bor och arbetar, desto mindre elöver­föring behövs från stora anläggningar. Vi kan få en decentralisering av energisystemet.

Förnybart vinner

Solkraften är just nu den största nya elproducenten på jorden, men god tvåa är vindkraft.Till skillnad från solkraften är vindkraften idag så storskalig att marknaden helt tas över av stora energibolag.

När det gäller elproduktionen ger vind mer än sol per installerad watt. Globalt kommer det därför mer el från vind än sol idag.

Tillsammans gjorde vind och sol att världens CO2-utsläpp från energiproduktion faktiskt minskade 2020. Covid-pandemin var naturligtvis också en faktor, men enbart solelsökningen innebar en minskning av utsläpp med 875 megaton koldioxidekvivalenter. (Sveriges officiella utsläpp är cirka 50 megaton.)

Om världens bromsande länder istället gjorde som de tio som satsar mest på solel, skulle utsläppsminskningen kunna dubbleras vartannat år.

Länderna som lyckats

Det är några länder som sticker ut positivt när det gäller solel. ­Ohotad etta är Honduras, som fick 12,9 procent av sin el från solen 2020. Australien är näst bäst med 10,7 procent och Tyskland trea med 9,7 procent.

EU fick 6 procent av sin el från solen och världen totalt sett 3,7 procent. Sverige hade 0,7 procent solel i mixen 2020. Norge, världens rikaste land, var sämst med 0,1 procent.

Dessa skillnader beror inte på solinstrålning. Överallt där människor bor och odlar är solen tillräcklig för att solceller ska kunna göra billigare el än den fossila produktionen. I nordliga länder får man solelen mer koncentrerad till sommarmånaderna, i länder nära ekvatorn ger den mer jämnt över året.

Ett normalt garagetak i Sverige rymmer cirka 6 paneler vilket motsvarar en solcellsproduktion på ungefär 2 000W. Det är med andra ord inte heller yta vi saknar för att öka andelen solel på jorden.

Vad händer nu?

Ingen tror att solcellsinstallationerna kommer minska 2021, tvärtom. Lite mer långsiktigt tror IEA att förnybart ska stå för 35 procent av världens energi 2040. Å ena sidan är det för lite om klimatkrisen ska stoppas å andra sidan är IEA känt för att ständigt räkna fel på ökningen av framförallt solenergi. (De höjer just nu sina prognoser). De norska (!) energianalytikerna på Rystads energi räknar istället med 73 procent ren energi 2050. Men det kan gå fortare än så.

Idag finns tre tekniker som snabbt kan öka solens andel av världens el.

Dels utvecklas Agrovoltaic (solceller ovanpå odlingar) vilket gör att bönder kan få dubbelt ut av marken man odlar på. Solcellerna står med avstånd, de skuggar och bevarar fukt i marken och släpper igenom lagom mängd solenergi till plantorna, samtidigt som de ger mycket el.

I Sverige har företag börjat lansera tryckta ”organiska solceller”. Det innebär en extremt billig produktion på sikt och man får solceller som faktiskt kan klara att producera el inomhus. De kan försörja ”internet of things” där alltmer digitaliseras. Och du behöver då inte ladda mobilen längre.

Slutligen har solvärmen förbättrats så att man idag kan få ut värme direkt från solen på upp till 200 grader. Det svenska bolaget Absolicon har gjort flera installationer. 200 grader är mycket energi och innebär att värmen kan användas i industriprocesser och givetvis i fjärrvärmen så förbränning av sopor och flis kan minska.

Solceller är världens billigaste energiproducent idag.

Men solen kan överraska oss med att slå ut även andra smutsiga energiproducenter, inte bara de som bränner för att få el.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC.