Analys.

2021-10-26 13:34
Bild: Dagens ETC, Johan Nilsson/TT

Därför kommer elbolagen att höja dina priser

Vad händer när de höga effekttopparna bestämmer elräkningens grundavgift? Johan Ehrenberg befarar att nätbolagens nya metoder kommer att bromsa klimatomställningen – och ge vanligt folk som vill ställa om en dyrare räkning. Men det finns en enkel lösning.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Dagens ETC

Runt omkring i landet inför nu elnätsbolagen, utan att ha förhandlat med kunderna (alltså med dig), en förändring av hur vi framöver ska betala för tjänsten att få el hemskickat.

Det som händer är att man upphör med taxor som dels består av en fast avgift och dels en avgift beroende på hur många kilowattimmar el som flyttas hem till kunden.

De här fasta avgifterna har länge kritiserats. De är orättvisa på så sätt att en kund i en lägenhet får betala en hög fast avgift med tanke på hur lite el hen köper, medan en slösande kund i en villa får betala mycket mindre eftersom avgiften slås ut på fler konsumerade eltimmar.

På samma sätt är kostnaden för att skicka hem elen väldigt hög i förhållande till de kostnader nätbolagen verkligen har. Den verkliga kostnaden för att skicka el till hushållen är några eller något öre, inte 25 öre per kilowattimme som många nätbolag tar ut.

De här höga avgifterna ska nu bytas ut mot ett nytt system som blir, ja just det, ännu dyrare.

Det kallas för att man introducerar ett ”smart nät”, vilket betyder att kunderna ska få incitament att minska sin elkonsumtion när elnäten är ansträngda.

Lösningen går ut på att byta den fasta avgiften mot en ”effekttariff”. Om en kund vid vissa tillfällen använder mycket el så använder hen hög effekt, det vill säga anstränger elnätet en del, och nätbolaget har då bestämt att denna höga effekt någon timme på månaden ska styra kostnaden för avgiften hela månaden.

Enkelt uttryckt: om man har spisen på en timme, kör dammsugaren och samtidigt har tvättmaskinen igång så kommer man få en avgift som om man betedde sig så hela tiden.
Det har inte längre någon betydelse om man alla andra timmar är en liten elkonsument, om man snålar och släcker lampor – priset är bestämt av den högsta effekten och det kommer handla om tusenlappar för den som gör fel.

Ja, det kommer faktiskt bli dyrare för de flesta – även för dem som är försiktiga.

Hur motiverar man det här?

Politiker och eldebattörer har det senaste halvåret fått lära sig att använda ordet effekt. I Sverige har vi gott om el – vi producerar mycket mer el än vi använder. Ändå kan det tillfälligt bli elbrist och det beror på att många behöver el samtidigt. Då krävs totalt sett mycket ström, vilket betyder att man behöver hög effekt.

Dom här peakarna kan man klara på två sätt. Antingen bygger elbolagen reservkraft, i form av till exempel stora batterilager eller pumpkraftverk, eller så försöker man bromsa kundernas elanvändning vid brist på effekt.

Den första lösningen handlar om att elbolagen tar ansvar för att systemet ska fungera, det andra om att man skickar över problemet till kunderna och säger åt dem att det blir dyrt om de inte bromsar sin konsumtion. Effekttoppar blir hotet som ska få kunderna att ändra sig.

Problemet är att de flesta kunder faktiskt inte kan ändra sig. De flesta kan inte laga mat på natten eller tvätta i gryningen. De flesta lever liv där elanvändningen styrs av själva vardagen. Ingen (eller åtminstone väldigt få) kan dammsuga mitt i natten för att minska effektproblemet. Vi har dessutom liten användning på dagarna då man är på jobbet, hög användning när man lagar frukost och sen middag.

Så vad händer när de höga effekttopparna – inte elkonsumtionen som sådan – bestämmer räkningens grundavgift?

För det första har det ingen betydelse om människor generellt sett sparar på el. Har de någon gång behov av mycket el så styr det räkningen även de sparsamma dagarna.

För det andra, och kanske viktigare: den som nu ställer om för att i klimatets tjänst elektrifiera sina transporter, genom att skaffa en elbil, kommer riskera tusenlappar i höjd elräkning om hen laddar bilen på ”fel tid”. En elbil behöver effekt för att kunna ladda 4-5 mil i timmen och risken är att den nu höjer effektuttaget så att årsnotan blir mycket högre. Effektavgifter för vanligt folk riskerar helt enkelt att bromsa klimatomställningen.

Men är det inte bra att minska effektuttaget genom att skrämma kunderna med straffavgifter?

Problemet är att man lägger ansvaret på de som inte har makt att lösa problemet.

Det finns redan effektavgifter för de stora elkonsumenterna, det vill säga de stora industriprocesserna, konsumtionsladorna och de enorma serverhallarna, och det går självklart att lägga ännu större krav på de samhällets stora energislösare. Serverhallar kan exempelvis regleras så att de får göra mer egen el via solceller på sina tak. Industrier kan få eget ansvar för att skapa ren reservkraft etcetera. Men istället skjuter man över Svarte Petter till de små konsumenterna.

Så hur ser alternativet ut?

I våra hyreshus i Västerås har vi löst det här problemet för hyresgästerna. De får ingen höjd elräkning på grund av de nya tarifferna. Orsaken är att vi producerar den mesta elen själva via husets tak, men också att vi med egna batterier arbetar med att få bort effekttoppar.

En villaägare med solel kommer på samma sätt skyddas mot effekttoppen om hen laddar elbilen under dagen.

Men alla andra får nu ett problem de har svårt att göra något åt. Och det är knappast klimatsmart att vanliga lägenheter ska tvingas skaffa egna batterilager för att undvika elnätsbolagens effektmätningar.

Då blir smarta elnät riktigt korkade.

FAKTA

Trängselskatt på el

Elnätsavgiften består vanligtvis av en fast avgift och en överföringsavgift på el.

Vissa elnätsbolag tar nu även ut en effektavgift (så kallad effekttariff) som kan liknas vid en slags trängselskatt på el. Det betyder att elkonsumenten betalar mer om många elektriska apparater används samtidigt.

Effekttariffen bestäms månadsvis genom att den timme som har högst effekt väljs ut. I framtiden kommer bolagen mäta den kvart som har högst effekt.

Det finns över 150 elnätsföretag i Sverige. Ellevio, Eon och Vattenfall är de största, som tillsammans förser mer än hälften av Sveriges elanvändare med el.

I Sverige har hittills några mindre elnätsbolag, såsom Nacka Energi, redan infört effekttariffer i sin nya betalningsmodell. Vattenfall, Eon och Ellevio väntas följa efter men först behöver miljontals elmätare hos kunderna bytas ut till modernare varianter.